Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

För att säkra vår matproduktion i framtiden står vi inför utmaningar och ett behov av att skapa mer cirkulära system. Det här arbetet inkluderar biokol och svampodling, två branscher på framkant för att skapa mer cirkularitet, gynna matproduktionen och erbjuda alternativa näringskällor.
Biokol tillverkas av rester av organiska material som värms i höga temperaturer i en syrefattig eller syrefri miljö. Resterna kommer ofta från olika industrier och kan vara allt från träflis från skogsbruket till slam från reningsverk. Tillverkningsprocessen och ursprungsmaterialet påverkar egenskaperna men generellt har biokol en god absorptionsförmåga och är bra på att hålla fukt, vilket gör det potentiellt användbart som del i ett odlingssubstrat.
Biokol som odlingssubstrat i svampodling är något som undersökts i tidigare studier med blandade resultat, i vissa fall har det ökat tillväxthastigheten på mycelet samt gett mer fruktkroppar och i andra fall har resultatet varit det motsatta. En slutsats som kunnat dras från tidigare studier är att biokolets påverkan är till stor del beroende av koncentrationen. Det kan även vara svårt att jämföra olika sorter av biokol då variationen sinsemellan sträcker sig över ett stort spann.
I den här studien undersöktes två olika sorter av biokol och deras påverkan på mycel och fruktkroppsbildning hos ostronskivling (Pleurotus ostreatus) vid tillsättning i odlingssubstratet. Varav en sort var tillverkad från halm och fröskal och den andra av slam från reningsverk. Först undersöktes hur myceltillväxten påverkades av koncentrationer varierandes mellan 5–40%. Därefter valdes två koncentrationer ut som sågs gynna tillväxten. Odlingssubstratet innehållandes sågspån av björk och vetekli blandades sedan med de valda koncentrationerna av biokol och inokulerades med mycel av P. ostreatus. Efter 34 dagar skördades de första fruktkropparna och den biologiska effektiviteten räknades ut. I detta fall visade resultatet att båda sorterna av biokol hade en hämmande effekt på fruktkroppsbildningen, något som skulle kunna vara orsakat av en för hög koncentration. Denna hämmande effekt av dessa koncentrationer sågs inte på myceltillväxten, vilket indikerar att biokol påverkar tillväxt av mycel och fruktkroppar olika.
En möjlighet är att biokolens påverkan på svamptillväxt ska delas upp i två steg – biokolen har en typ av påverkan på myceltillväxt och en annan på fruktkroppsbildningen. Vid upprepning av försöket föreslås lägre koncentrationer och större mängd substrat per låda.

To secure our future food production we are facing challenges and opportunities in creating more
sustainability and circular systems. This study will touch on the subject biochar and mushroom
cultivation combined, two industries on the rise to create more circular systems, to promote food
production and provide alternative sources of nutrition.
Biochar is mainly made from organic residues from industries, it can be everything from wood
shavings from the forest industry to sewage sludge. There can be big differences between different
types of biochar. This is caused by the origin of the organic material and differences in the
creation process. In general, biochar has good absorptive capacity and moisture retention, which
makes it potentially useful as an ingredient in cultivation medium.
Biochar as substrate in the cultivation of mushrooms has been studied previously, with
varied results. In some cases it has increased the growth of the mycelium and the amount of
fruitbodies and in others the opposite. A conclusion from previous studies is that the result is
dependent on the biochar concentration in the substrate. It can be difficult to compare different
biochars due to the differences in characteristics.
In this study, the impact of two different kinds of biochar has been examined on both the mycelium
growth and the fruitbody production of oyster mushroom (Pleurotus ostreatus). One biochar was made
from straw and seed coat and the other one from sewage sludge. First the impact of biochar was
measured on the mycelium growth in Petri dishes in concentrations varying between 5-40 %.
Thereafter two concentrations were chosen based on the performance of the mycelium. After 34 days
the fruitbodies were measured and the biological efficiency was calculated. The result showed that
both biochars had an inhibiting effect on the fruitbody production. This wasn’t the case with the
mycelium growth, indicating that biochar affects mycelium and fruitbody production differently.
A propose is that the impact of biochar should be divided into two steps – biochar has one
influence on mycelium growth and another on the production of fruiting bodies. If conducting the
experiment once more a suggestion is to lower the concentrations of biochar and increase the amount
of substrate per box.