Home About Browse Search
Svenska


Kallin, Julia and Leander, Alice, 2023. Ridlärares instruktioner utifrån principerna för hästens inlärning. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry

[img]
Preview
PDF
750kB

Abstract

Under ridlektioner finns det tre komponenter att ta hänsyn till: ridläraren, eleven och hästen. En ridlärares uppgift är att lära eleven att rida och kommunicera med hästen som är ett stort djur med stark flyktinginstinkt. Hästen kan ses som ett verktyg i undervisningen där ridläraren genom hästens respons tydligt kan se hur eleven agerat. Inom all träning med häst behövs hjälper och kommandon läras in som sedan följer hästen under livet. Vid inlärning hos häst används associativ inlärning som innefattar klassisk betingning och operant inlärning. Denna studie belyser den operanta inlärningens betydelse som innefattar fyra olika inlärningsprinciper: negativ förstärkning, positiv förstärkning, negativ bestraffning samt positiv bestraffning. Utöver dessa kan röstkommandon användas som lärs in genom klassisk betingning. Klassisk betingning innebär att djuret lär sig framkalla ett beteende från en betingad stimulans.
Syftet med studien var att studera interaktionen med hästen kopplad till positiv/negativ bestraffning/förstärkning under ridlektioner. Frågeställningarna var: Hur uttrycker ridläraren att ryttaren ska ge stimuli till hästen? Hur får hästen feedback efter genomförd aktivitet? Materialet som används var nio redan inspelade privatlektioner på ridskolor i Sverige. Filmerna har granskats med interaktionsanalys. För att få olika synvinklar på materialet har triangulering använts.
Studiens resultat visar att under privatlektion är positiv bestraffning den vanligast förekommande instruktion från ridläraren. Den positiva bestraffningen yttrade sig i att eleverna med hjälp av rösten smackade på hästarna eller genom att driva hästen framåt med skänklarna. Ridlärarna använde positiv bestraffning genom att uppmana eleverna att driva på hästarna, använda ridspöt eller genom att smacka på hästen med rösten. Dessa handlingar genomfördes när hästarna upplevdes ha för låg energinivå. Användningen av negativ förstärkning var låg och resultatet visar att ridelevens användning av negativ förstärkning näst intill var obefintlig. Förutom för en av eleverna som det tydligt syntes att negativ förstärkning användes. Ridlärarna använde negativ förstärkning genom att uppmana rideleverna att exempelvis ge eftergift på tygeln eller att sluta driva med skänkeln. Positiv förstärkning förekom relativt lite under ridlektionerna och då främst genom att berömma hästen med rösten eller genom en klapp på halsen med syfte att förstärka ett önskat beteende. Ridlärarna och rideleverna använde positiv förstärkning i olika grad. En av ridlärarna använde positiv förstärkning i låg grad och det var många av gångerna svårt att tyda om förstärkningen var riktad mot rideleven eller mot hästen. En annan av ridlärarna använde positiv förstärkning i hög grad och berömde hästen med rösten flertalet gånger, samtidigt som ridläraren uppmanade rideleven att ge hästen beröm.
I relation till litteraturen diskuteras användningen av positiv bestraffning som användes i hög grad trots att forskning visar att hästinlärning inte borde baseras på principen. Då positiv bestraffning baseras på att bestraffa ett oönskat beteende säger forskningen att det är viktigt att berömma det önskade beteendet med positiv förstärkning för att hästen ska förstå när den gjort något bra. Vid negativ förstärkning är det viktigt med ryttarens timing för att kunna förstärka det önskade beteendet i rätt ögonblick. Samtidigt som forskning visar att det inte finns något exakt svar på när eftergiften bör ges. Annan forskning har däremot visat att upprepningar av exempelvis tygeltag och eftergift har resulterat i att hästarna stannade snabbare. För att ridsportens acceptans i samhället ska öka krävs det att kunskaperna för inlärning hos häst ökar. Orsaken till att operant betingning inte används på ett genomtänkt sätt under ridlektioner bygger på att kunskaperna om principen är låg. Om ridlärare får ta del av det i ridlärarutbildningen och sedan använda det på ridskolorna kan det leda till att attityden till hästen förändras.
Studiens slutsats är att instruktionerna som ridlärarna ger till största del innehåller positiv bestraffning där eleverna uppmanas driva hästarna mer framåt. Instruktioner till eleven avseende positiv eller negativ förstärkning yttras i liten grad. Hästarna får sällan positiv förstärkning eller observerbar negativ förstärkning efter genomförd aktivitet, varken från ridlärare eller elev. Hästens medverkan under ridlektioner är avgörande för att människan ska kunna utöva ridning. Därför är det viktigt att dagens ridundervisning utformas så att hästen får en primär roll. Om ridlärarna blir mer medvetna om betydelsen för av inlärningsprinciperna hos häst kan hästarnas välmående förbättras, eftersom hästarna då får bättre förutsättningar att förstå vad eleven vill att de ska göra.

,

During riding lessons there are three components to consider: the riding instructor, the student and
the horse. A riding instructor's task is to teach the student to ride and communicate with the horse, which is a large animal with a strong escape instinct. The horse is sometimes seen as a tool in teaching, where the riding instructor can clearly see what the student did through the horse’s response. In all training with horses both aids and commands need to be learned which then follow the horse throughout its life. These aids can be categorized under negative reinforcement, positive reinforcement, negative punishment and positive punishment. In addition to these, certain voice commands can also be used which are learned through classical conditioning.
The purpose of the study is to study the interaction with the horse linked to positive and negative reinforcement/punishment during riding lessons. The questions were: How does the riding instructor express that the student should give stimuli to the horse? How does the horse receive feedback after completed activity? The material used in this study was nine already recorded private lessons at riding schools in Sweden. Interaction analysis was utilized to review the recordings. Triangulation has been employed to obtain diverse perspectives on the subject matter.
The study's results show that during private lessons, positive punishment is the most common feedback given to the horse. This was demonstrated verbally or by urging the horse with the leg. The use of negative reinforcement was low, and the result shows that the riding students' use of negative reinforcement was almost non-existent. Negative reinforcement was carried out after the riding instructors' instructions, and it was difficult to see on the videos if and how it was carried out. Positive reinforcement occurred relatively little during riding lessons, mainly through praising the horse with the voice or patting it on the neck to reinforce a desired behavior.
The conclusion of the study is that the instructions given by riding instructors mostly involve positive punishment, where students are encouraged to push the horses forward. Instructions to the students regarding positive or negative reinforcement are expressed to a lesser extent. The horses rarely receive positive reinforcement or observable negative reinforcement after completing an activity, either from the riding instructor or the student. The horse's participation during riding lessons is crucial for humans to be able to practice riding. Therefore, it is important to design today's riding instruction in a way that gives the horse a primary role. If riding instructors become more aware of the importance of learning principles for horses, the well-being of the horses can improve, as they will then have better conditions to understand what the student wants them to do.

Main title:Ridlärares instruktioner utifrån principerna för hästens inlärning
Authors:Kallin, Julia and Leander, Alice
Supervisor:Lundesjö Kvart, Susanne and Eisersiö, Marie
Examiner:Gelinder Viklund, Åsa
Series:Examensarbete på kandidatnivå / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Hippologenheten
Volume/Sequential designation:K158
Year of Publication:2023
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VK004 Bachelor of Science in Equine Studies 180 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry
Keywords:Ridlektion, operant inlärning, klassisk betingning, negativ förstärkning, positiv förstärkning, positiv bestraffning, negativ bestraffning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-19400
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-19400
Language:Swedish
Deposited On:31 Aug 2023 11:59
Metadata Last Modified:01 Sep 2023 01:02

Repository Staff Only: item control page