Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Svensk kollektivtrafik är en av de offentliga sektorer som de senaste decennierna präglats av
idén om decentralisering och effektivisering genom upphandling. Detta har resulterat i att
kollektivtrafiken idag styrs av flera aktörer som är beroende av att samverka med varandra.
År 2012 trädde Lag om kollektivtrafik (2010:1065) i kraft vilket innebar en viss omfördelning
i organisation och ansvarsfördelning mellan aktörerna, en förändring som framförallt berörde
kommuner och regioner. Idag är det främst regionen som genom kollektivtrafikmyndigheter
(RKM) har det övergripande ansvaret för planering och upphandling av kollektivtrafiken. En
av de förändringar som skedde 2012 innebar att vardera RKM i samverkan med andra aktörer
regelbundet ska redovisa långsiktiga mål i ett så kallat trafikförsörjningsprogram (TFP). I
tidigare studier har förändringen visat sig vara utmanande, inte minst mellan kommuner och
RKM där överlappande ansvarsområden och målkonflikter dokumenterats. Trots att det idag
finns goda kunskaper kring hur en god samverkansprocess ser ut är vidare forskning kring
utveckling och förbättring av samverkansprocessen bristfällig.
Syftet med studien är således att utvärdera samverkansprocessen för TFP med fokus
på att identifiera utvecklingsområden. Studien utgår från Region Skånes TFP med fokus på
relationen mellan aktörerna kommun och RKM (Skånetrafiken). Syftet undersöks utifrån
metoden kritisk utvärdering, vilket innebär en jämförelse mellan en ideal samverkansprocess
och ett empiriskt fall. Jämförandet av den ideala samverkansprocessen och det empiriska
fallet ska bidra med att identifiera utvecklingsområden för processen. Studiens ramverk för en
ideal samverkansprocess bygger på tidigare studier om samverkan inom kollektivtrafik i
kombination med maktteori. Ramverket som studien följer bygger på antagandet om att en
god samverkansprocess är den som präglas av aspekterna autentisk dialog, delad förståelse
samt engagemang och förtroende. Vidare bygger det empiriska fallet på intervjuer med
informanter från kommuner och Skånetrafiken som deltagit eller ska delta i processen för att
ta fram Region Skånes TFP. Slutsatserna från jämförelse av teori och praktik är att det finns
utvecklingsområden inom samtliga aspekter. Något som framförallt berör delad förståelse i
form av syftet med programmet, men även kommunens roll under deltagandet av processen.
Konsekvenserna av brist på delad förståelse visar sig främst i upplevelsen av kommunens
förmåga till uttrycksmöjlighet, känslan av inflytande och ansvar vid tillämpning av TFP.

Swedish public transport is one of the public sectors that in recent decades has been
characterized by the idea of decentralization and efficiency through procurement. Something
that has resulted in that Swedish public transport today is being controlled by several actors
dependent on cooperating with each other. In 2012, the law lag om kollektivtrafik (2010:1065)
came into force, which meant a certain redistribution in organization and division of
responsibilities between the actors, a change that primarily affected municipalities and
regions. Today, it is primarily the region that, through public transport authorities (RKM), has
the overall responsibility for planning and procurement of public transport. One of the
changes that took place in 2012 meant that each RKM in cooperation with other actors must
regularly report long-term goals in a so-called public transport provision program (TFP).
Something that, according to previous studies, has proven challenging, not least between
municipalities and RKM, where overlapping areas of responsibility and goal conflicts have
been documented. Despite the fact that today there is good knowledge about what a good
collaboration process looks like, further research into the development and improvement of
the collaboration process is lacking.
The purpose of this study is thus to evaluate the collaboration process for TFP with a
focus on identifying areas of development. The study is based on Region Skånes TFP with a
focus on the relationship between the actor's municipality and RKM (Skånetrafiken). The
purpose is investigated based on the method critical evaluation, which means a comparison
between an ideal collaboration process and an empirical case. The comparison of the ideal
collaboration process and the empirical case should contribute to identifying development
areas for the process. The study's framework for an ideal collaboration process is based on
previous studies on collaboration within public transport in combination with power theory.
The framework that the study follows is based on the assumption that a good collaborative
process is one that is characterized by the aspects of authentic dialogue, shared understanding
as well as commitment and trust. Furthermore, the empirical case is based on interviews with
informants from municipalities and Skånetrafiken who participated or will participate in the
process to produce Region Skåne's TFP. The conclusions from the comparison of theory and
practice are that there are areas for development within all aspects. Something that primarily
concerns shared understanding in terms of the purpose of the program, but also the
municipality's role during participation in the process. The consequences of a lack of shared
understanding manifest themselves primarily in the experience of the municipality's ability to
express themselves, the feeling of influence and responsibility when applying TFP.