Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Klimat- och energiomställningen i världen är det som driver dagens utbyggnation av vindkraft, som betraktas som en fossilfri, förnyelsebar och ren energikälla. I och med utökningen av vindkraft berörs även många andra intressen och värden som överlappar med områden som ianspråktas för vindkraft eller finns i dess närhet och därmed kan komma att skapa konflikter. Energiförsörjningen är inte det enda som behöver bli mer hållbart i och med den pågående klimatförändringen, utan också bevarandet av den globala biologiska mångfalden och dess natur, därav det ökade behovet av nybildande av skyddade områden i landskapet av olika naturmiljöer med särskilda värden för djur, växter och människor.
I denna studie undersöks förekomsten av 16 olika formella skydd och riksintressen samt tre kategorier av dessa i närområdet till befintlig och beviljad landbaserad vindkraft i Sverige med en uppdelning på län, fjälldelar och SUS-regioner. Studien visar att det främst är områden i södra Sverige som har hög relativ täthet av formella skydd och riksintressen och dess kategorier, alltså finns det mer skydd i närheten till vindkraft än i norra Sverige. Detta trots att de största arealerna för vindkraft finns och kommer att finnas i norra Sverige. De delarna av landet som har den högsta tätheten av formella skydd och riksintressen i närhet till vindkraft är Nemoral region, främst Norrbotten fjäll samt Gotland, Blekinge, Uppsala, Östergötland och Kalmar län. I fråga om enskilda formella skydd och riksintressen är det framförallt naturvårdsavtal, kulturmiljö, naturminne, interimistiska förbud, biotopskyddsområden och nationalpark som ofta har höga tätheter. Skydd av sociokulturella värden är den kategori som förekommer med högst tätheter.
Utbyggnadsbehovet av vindkraft som finns över hela landet kommer göra att konflikterna och konfliktriskerna mellan en expanderande vindkraft och andra värden och intressen blir än mer påtaglig, särskilt för områden som redan har överlappande värden och intressen och stor andel exploaterad mark, med bland annat högre befolkningstäthet och markanvändning. Följaktligen kommer behovet av landskapsplanering öka, även lokal samverkan mellan regioner för att få så fördelaktig placering på vindkraften som möjligt med hänsyn till formella skydd och riksintressen i landskapet. Möjligheten, eller snarare behovet, för formella skydd och riksintressen som planeringsunderlag blir allt viktigare i denna klimatsmarta framtid.