Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hundars välmående beror bland annat av dess kondition, uthållighet och muskelstyrka. Idag är det
mycket svårt att direkt mäta muskelstyrka hos djur, och muskelstyrka mäts därav indirekt via
exempelvis omfångsmått från datortomografi (DT). Datortomografi anses i dagsläget vara det mest
tillförlitliga sättet att indirekt mäta muskelstyrka, men metoden är inte lämpad för daglig klinisk
verksamhet. Muskelomfångsmätning med måttband är en lovande metod som är enkel och billig
men metoden är inte fullständigt validerad. Det finns flertal studier som undersökt metodens
reliabilitet men endast en studie som jämfört omfångsmätningar med måttband med
omfångsmätningar uträknade från datortomografibilder.
Studien ämnar undersöka validiteten för muskelomfångsmätning med måttband i förhållande till
”gold standard” DT. Även intra- och intertester reliabilitet för muskelomfångsmätning med
måttband utvärderas. Studien mäter muskelomfång hos hund för åtta olika lokalisationer; på vardera
sidas överarm, underarm, lår och/eller vad i vaket samt sederat tillstånd och jämför dessa med
omfångsmått uträknade från datortomografibilder.
I resultaten från studien ingick sju hundar. Fyra av dessa var privatägda och skulle genomgå en
datortomografiundersökning och resterande hundar tillhörde Sveriges Lantbruksuniversitet.
Omkretsen mättes med måttband med dynamometer, på vaken hund i stående position och på
sederad hund liggande i dorsoventral position, samt från datortomografibilder.
Omfångsmätningarna utfördes av två djursjukskötarstudenter vilka mätte varje lokalisation tre
gånger vardera. Omfångsmåtten med måttband för vaken och sederad hund jämfördes därefter med
mått från mätningar på datortomografibilder.
Data från muskelomfångsmätningar av hundars överarm, underarm, lår och vad, för höger
respektive vänster sida visade signifikanta skillnader (p<0,05) mellan mätningar utförda på vaken
hund och DT samt för mätningar utförda på sederad hund och DT för alla lokalisationer och sidor,
förutom för muskelgrupper med en proportionellt mindre omkrets så som underarm där metoderna
ej skiljde sig. Intra- och intertester reliabiliteten bedömdes som utmärkt (ICC ≥ 0,9) för metoden
muskelomfångsmätning med måttband gällande samtliga lokalisationer. Den utmärkta intra- och
intertester reliabiliteten gällde hundar i såväl stående som sederade i liggande position.
Studiens resultat visar på en trolig samstämmighet mellan muskelomfångsmätning med
måttband och muskelomfångsmätning från datortomografibilder då uppmätta skillnader mellan
metoderna föreföll ha en relativt konstant differens. Studien begränsas av en liten studiepopulation
och resultaten motiverar till framtida studier med större studiepopulationer. En framtida befäst
validering av muskelomfångsmätning med måttband, inklusive korrelationstest jämtemot DT, skulle
ha en positiv påverkan på djursjukvården då metoden i grunden är enkel, snabb, säker och billig. På
sikt skulle en validerad och kliniskt applicerbar metod således kunna resultera i en förbättrad
möjlighet för diagnosticering, behandling samt rehabilitering av muskelproblem hos hund.

Dogs' well-being depends, among other things, on their fitness, endurance and muscle strength.
Today, it is difficult to directly measure muscle strength in animals, and muscle strength is therefore
measured indirectly via, for example, circumference measurements calculated from computed
tomography (CT). CT is currently considered the most reliable method to indirectly measure muscle
strength, but the method is not suitable for daily clinical practice. Muscle circumference
measurement with measuring tape is a promising method that is simple and inexpensive, but the
method is not fully validated. There are several studies that have investigated the reliability of the
method, but only one study that have compared circumference measurements with a tape measure
with circumference measurements calculated from CT images.
The study aims to investigate the validity of muscle circumference measurement with measuring
tape in relation to the "gold standard" CT. Intra- and intertester reliability for muscle circumference
measurement with a measuring tape is also evaluated. The study measures muscle circumference in
dogs for eight different locations; on each side's upper arm, forearm, thigh and/or calf in awake and
sedated state and compare these with circumference measurements calculated from CT images.
Seven dogs were included in the results of the study. Four of these were privately owned and
were prescribed to undergo a CT examination and the remaining dogs belonged to the Swedish
University of Agricultural Sciences. The circumference was measured with a tape measure with a
dynamometer, on awake dogs in a standing position and on sedated dogs lying in a dorsoventral
position, as well as calculated from CT images. The circumference measurements were performed
by two veterinary nursing students whom measured each location in triplicates. The circumference
measurements with measuring tape for the awake and sedated dogs were then compared with
measurements calculated from CT images.
Data from muscle circumference measurements of dogs' upper arm, forearm, thigh and calf, for
right and left side respectively, showed significant differences (p<0.05) between measurements
performed on awake dogs and CT and for measurements performed on sedated dogs and CT for all
locations and sides, except for muscle groups with a proportionally smaller circumference such as
the forearm, where the methods did not differ. The intra- and intertester reliability was judged to be
excellent (ICC ≥ 0.9) for muscle circumference measurement with measuring tape for all locations.
The excellent intra- and intertester reliability applied to dogs in standing as well as sedated in lying
position.
The results of the study show a probable agreement between muscle circumference
measurements with measuring tape and muscle circumference calculated from CT images as the
difference between the methods appeared to be relatively constant. The study is limited by a small
study population and results motivate future studies with larger study populations. A complete future
validation of muscle circumference measurement with measuring tape, including correlation tests
against CT, would have a positive impact on animal health care as the method is fundamentally
simple, fast, safe and cheap. A fully validated and clinically useful method, such as this, could
improve possibility for diagnostics, treatment and rehabilitation of muscle problems in dogs.