Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Levande hundar används inom veterinärmedicinska utbildningar för att ge studenter praktisk
kunskap och praktiska färdigheter innan de går ut i arbetslivet. Några argument för att använda
levande djur i undervisningssyfte är att själva hanteringen av djur och att tolka djurs signaler inte
går att lära sig via simulatorer eller liknande verktyg. Att kunna bedöma ett djurs beteende och veta
hur det ska hanteras är vitalt för att kunna interagera med djuret på ett så stressfritt sätt som möjligt.
Det finns studier gjorda på hundar som undersöker stressbeteenden i olika situationer, exempelvis
vid besök på veterinärklinik. Däremot finns det inte mycket skrivet om hur undervisningshundar
upplever stress när de används i undervisningen.
Syftet med denna studie är att, med stressbeteende i fokus, undersöka hur hundarna på Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) mår när de används i undervisning. Bland annat undersöktes om
hundarnas socialiseringsgrad påverkade deras stressnivåer när de användes i undervisningen och om
något undervisningsmoment var mer stressande än andra. Studien genomfördes som en retrospektiv
journalstudie där data från individuella journaler för 12 undervisningshundar mellan åren 2019 och
2022 på SLU samlades in och granskades. Även data från listor med undervisningsmoment och
individuella hanteringsinstruktioner och kommentarer om hundarnas personlighet, skrivna som en
färgkodlista, samlades in. De 12 hundarna som deltog i studien var alla tikar födda 2017 och av
rasen beagle. De delades upp i två olika grupper efter bakgrund då olika uppväxt skulle kunna
påverka socialiseringsgraden. Fem av hundarna var från SLU:s egen besättning och sju hade
importerats från Frankrike vid cirka 1 års ålder. Data som samlades in från de individuella
journalerna var kommentarer om hur hundarna uppfört sig under undervisningsmomenten. Dessa
delades in i två kategorier; “duktig” och “avvikande kommentarer”, där avvikande kommentarer var
alla kommentarer som inte endast bestod av ordet duktig.
Majoriteten av kommentarerna som alla hundarna fick var "duktig". De individuella journalerna
visade också att de franska hundarna genomgående fick fler avvikande kommentarer än de svenska,
förutom under år 2019 då de franska hundarna ännu inte deltog i några undervisningsmoment.
Undervisningsmomentet som genererade flest avvikande kommentarer de fyra åren som ingick i
studien var “Klinisk und.", varav de flesta gällde de franska hundarna. De blev också utbytta mot
andra hundar eller togs ur undervisningen fler gånger än de svenska hundarna. Färgkodlistan visade
att de franska hundarna hade fler instruktioner om att de behöver vänjas mer vid att delta i
undervisningen och att de kunde visa rädsla för nya människor och situationer.
På grund av kommentarernas subjektivitet kan inga slutsatser dras om undervisningshundarnas
emotionella påverkan under undervisningsmomenten. Det krävs en utförligare bedömning och
journalföring av hundarna för att kunna bedöma deras välmående och stressnivå på ett mer objektivt
sätt. Detta skulle kunna uppnås genom att en kontinuerlig monitorering och bedömning av
stressnivåer med mätbara verktyg utförs vid hanteringen av hundarna i undervisningen.

Live dogs are used within veterinary medicine education to give students practical knowledge
and skills before they join the work force. Some reasons for using live animals for educational
purposes are that the handling of animals and the interpretation of animals’ signals cannot be learned
using simulators or similar tools. To be able to assess an animal's behaviour and know how to handle
it is vital for being able to interact with an animal in as stress-free a manner as possible. There are
studies that investigate stress behaviours in dogs in different situations, such as when visiting the
veterinary clinic. However, there is not much written about how dogs experience stress when used
for teaching.
The aim of this study is to investigate how dogs at the Swedish University of Agricultural
Science (SLU) feel when they are used in teaching, by focusing on stress behaviour. Among other
things, the degree of the dogs' socialisation was considered in order to understand if it might
influence stress levels at such times. Consideration was also given to whether or not any of the
teaching sessions were more stressful than others. In a retrospective journal study, data from
individual journals for 12 teaching dogs at SLU for the years between 2019 and 2022 was collected
and reviewed. Individual instructions for handling and comments on the dogs´ personalities, written
as a colour code list, were collected as well. The 12 dogs that were included in the study were all
female Beagles, born in 2017. They were divided into two groups depending on background, as
different upbringing could influence the degree of socialisation. Five of the dogs were from SLU´s
own stock and seven were imported from France, at around 1 year of age. Data collected from the
individual journals was in the form of comments on how the dogs had behaved during the teaching
sessions. These were divided into two categories; “duktig” (meaning good) and deviant comments,
where the deviant comments were all comments that did not exclusively consist of the word
“duktig”.
The majority of comments for all the dogs were “duktig”. The individual journals also showed
that the French dogs consistently got more deviant comments than the Swedish, except for the year
2019, when the French dogs did not yet participate in any teaching sessions. The teaching session
which generated most deviant comments, during the four years included in the study, was “Klinisk
und.” (meaning clinical examination), and most of those comments concerned the French dogs. The
French dogs were taken out of teaching more times than the Swedish dogs. The colour code list
showed that the French dogs more often had directions indicating they required further habituation
in order to participate in education. The list also showed that they were more prone to exhibiting
fear of new people and situations.
Because of the comments' subjective nature, no conclusions could be drawn about how the
teaching dogs were affected emotionally during the teaching sessions. To be able to evaluate the
dogs´ wellbeing and stress levels in a more objective manner, a more thorough evaluation and record
keeping of the dogs is required. This could be achieved through continuous monitoring and
evaluation of stress levels with measurable tools when the dogs are handled during teaching.