Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Politiken är tydlig i vad som måste hända för att motverka en global klimatkris; utsläppen måste
minska och inlagringen måste öka. De antagna målen är satta i etapper där det sista innebär ett
nettonollutsläpp till 2045, och efter det ska Sverige vara en kolsänka. Skogen är enormt viktig för
denna utveckling, och inlagringen kommer att ge tid åt att anpassa beteenden för att bruka skogen
hållbart och vara mindre fossilberoende. Då skogen har långa omloppstider talar vi ofta långsiktigt
när vi diskuterar dess klimatnytta, men hur maximerar vi nyttan av den kortsiktigt?
Syftet med denna studie var att sammanställa olika skötselsystems effekt på kolförrådet i gran-
(Picea abies) och tallskog (Pinus sylvestris) efter 20 år. Indatat hämtades ur två bestånd i
Västmanland för att skapa beslutsunderlag åt fastighetsförvaltaren. De olika skötselstrategierna
simulerades i Heureka PlanVis. Studien tar inte substitutionseffekten i hänsyn, på grund av dess
komplexitet.
Efter 20 år är kolförrådet som störst i de bestånd som gödslats och därefter lämnats orört. Det
vore orealistiskt att sköta all skog på detta sätt så därför läggs fokus på de system vilka genererar ett
uttag; trakthygges- och hyggesfri skötsel. För både gran och tall har hyggesfritt ett större kolförråd,
ävenså är gran mer lämplig för hyggesfri skötsel. Först efter 20 år börjar kolförrådet återigen växa i
trakthyggesbrukad skog. Detta ger en fingervisning till hur viktigt val av skötselsystem är, trots att
ett storskaligt beslutsfattande kräver mer omfattande undersökning av främst substitutionseffekten.

The policy is clear in what needs to be done to counteract a global climate crisis; the emissions must decrease, and the sequestration must increase. The goals are set in phases, where the last one implies a net zero emissions in 2045, after which Sweden will become a carbon sink. The forest is of critical importance for this to happen. Due to its long rotation periods, we tend to look at forests long term climate benefits, but how do we maximize the benefits in a short time?

The purpose of this study was to compile the effects on carbon sequestration made by different forest management systems in pine (Pinus sylvestris) and spruce (Picea abies) forests after 20 years. Two stands in Västmanland were selected, to get empirical data for the study. The different management strategies were simulated in Heureka PlanWise. The study does not account for substitution effect, due to it being too complex.

The carbon stock after 20 years was largest in the stand that had been fertilized and thereafter left for free development. It would be unrealistic to manage all forests this way, so our focus was on the systems which grants a harvesting yield; clear cutting and continuous cover forestry. For both pine and spruce the CCF granted a larger carbon stock, as well as spruce being more suited for CCF. After 20 years, the carbon stock begins to increase again in CC forests. This is an indicator of how important choice of management system is, albeit large-scale decision making demands a more thorough investigation of mainly substitution effect.