Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Agenda 2030 förespråkar för en socialt hållbar stadsutveckling på global nivå. För att kunna
utvärdera arbetet med hållbarhetsmålen undersöks effekterna av dagens samhällsplanering utifrån
fem centrala begrepp: social hållbarhet, planeringsprinciper, segregation, gentrifiering och
blandstaden.
För att kunna implementera hållbarhetsmålen i praktiken på nationell skala har blandstaden antagits
som planeringsideal i Sverige. Det går att se som en motreaktion på funktionsseparatisktiska ideal
från miljonprogrammets era under 1960- och 70-talen, och har starka kopplingar till internationella
ideologier som nyurbanism och mixed-land use. Uppsatsen har påvisat att blandstaden ämnar skapa
förutsättningar för en tät struktur gällande infrastruktur och bebyggelse, med ett varierat utbud
gällande funktion och upplåtelseform. Blandstaden avser också skapa förutsättningar som bidrar till
en socialt hållbar stadsutveckling genom att exempelvis skapa mötesplatser för interaktion mellan
invånare i samhället. Dock förekommer planeringsidealet ofta i relativt retroaktiva sammanhang i
stadsplaneringen, som ett medel för att motverka segregationen i samhället. Uppsatsen visade
emellertid att blandstaden kan bidra till både önskad och oönskad gentrifiering, vilket i sin tur kan
orsaka ytterligare segregerande processer i samhället. Således kan blandstaden i olika grad både
bidra till och motverka segregation.
För att kunna utvärdera hur blandstaden fungerar ur ett socialt hållbarhetsperspektiv, undersöks även
teorin i fysiska stadsbyggnadssammanhang. Tre referensstudier med utgångspunkt i Malmö stad
visade att arbetet med social hållbarhet ser annorlunda ut i olika stadsdelar, då ett varierat fokus på
system- och social integration finns mellan områdena. En tematisering bidrog till en utvärdering av
hur blandstaden möter samhällets sociala utmaningar samt vilka utmaningar som återstår med
idealet. Resultatet blev en slutsats kring att blandstadens effekter kan se olika ut beroende på faktorer
som exempelvis befintlig fysisk struktur samt lokala sociala sammanhang. Aktivt arbete mot
gentrifiering sker i särskilda stadsdelar i Malmö stad, medan den förblir okommenterad på andra
platser.
Ett antal källor framför riskerna med att förlita sig för mycket på geografisk determinism, och att
förändringen av människors fysiska förutsättningar inte räcker för att uppnå social hållbarhet.
Samtidigt visar andra källor att utformningen av den fysiska miljön är avgörande för att det ska
finnas utrymme för sociala interventioner. De två angreppssätten måste således leva i symbios med
varandra för att uppnå bästa resultat.

Agenda 2030 advocates for a socially sustainable city development on a global level. To be able to
evaluate the work towards the sustainability goals, an assessment of the effects of today’s city
planning is made based on five central terms: social sustainability, planning principles, segregation,
gentrification, and the mixed-use city.
To be able to implement the sustainability goal in practice on a national scale, the mixed-use city
has been adopted as the planning ideal in Sweden. It can be viewed as a counter reaction against the
functionally separatist ideal that derived from the Million Program era during the 1960-70’s, and
has strong connections to international ideologies such as new urbanism and mixed-land use. The
essay shows that the mixed-use structure intends to create conditions that enforces a dense structure
regarding infrastructure and settlements, with a varied offering of function and tenure. The mixed-
use city also intends to create conditions that enhance the social sustainability, for example by
contributing with physical spaces for interaction between people. However, the planning ideal seems
to often occur in relatively retroactive contexts in city planning, as a strategy to work against existing
segregation. Furthermore, the essay showed that the mixed-use structure can actually contribute to
both intended and non-intended gentrification processes, which in and of itself can lead to further
segregation. Thus, the mixed-use city can both lead to and work against segregation processes in
different ways.
In order to evaluate how the mixed-use city functions from a socially sustainable perspective, the
theory is assessed in a physical context of city development as well. Three reference studies were
developed with the municipality of Malmö as the focal point. They showed that the work towards
social sustainability varies in different parts of the city, and that the focus on integration shifts
differently between a system based and social approach. By using a thematizing method I was able
to further evaluate how the mixed-use city meets the social challenges that our society is facing, but
also what challenges that still remain after adopting said ideal. The result was the conclusion that
the effects of the mixed-use city can look different depending on factors such as existing physical
structures and local social relations. An active effort to minimize the effects of a gentrification
process is made in certain parts of the city, while the gentrification stays unmentioned regarding its
appearance in other parts.
A number of sources mention the risks of relying too much on geographic determinism. While some
sources claim that the changing of peoples physical setting is not enough to reach social
sustainability, some claim that the design of the physical environment is vital to ensure that there is
space for social interventions. Thus, the two approaches must coexist with each other, in the context
of city development, in order to reach the most optimal result