Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan hävd, där bete ingår, och fågelabundanser för ett antal arter. Detta då gräsmarker sedan jordbrukets reformering minskat betet på Öland och nuvarande naturvårdsarbete pågår med bete för att gynna fåglarna. Detta gjordes genom att applicera en GLMM-modell på data från Ölands havsstrandängar som Länsstyrelsen Kalmar Län sammanställt. Två huvudanalyser gjordes med modellen som dels undersökte en inomlokalseffekt, dels en som undersökte en mellanlokalseffekt. Dessa två analyser tog fram koefficienter som, om arten har positivt samband med ökad hävd, var positiv, och negativ om arten har ett negativt samband med ökade hävdnivåer. Resultaten visade på olika koefficienter beroende på analyskoefficient och art. Mellanlokalskoefficienten tenderade att vara positiv medan inomlokalseffekten var mer varierad. Osäkerhet finns hos flera arter och speciellt hos doppingarna kan inga slutsatser dras. Vadarna uppvisade positiva punktskattningar i mellanlokalsanalysen vilket kan tyda på att detta mått är bättre att använda då vadarna är en grupp som är starkt kopplade till strandängarna. Änderna reagerar som grupp positivt men även här finns det variation och osäkerhet. Av övriga arter reagerar storskarven negativt på ökade hävdnivåer. Hävdvariation, och inte en viss hävdnivå har pekats ut som viktigt. Modellen fångade inte upp en del viktiga aspekter av fåglarnas ekologi vilket kan ha bidragit till osäkra resultat samt att det är många andra faktorer än hävd som påverkar vilket bidrar till osäkerhet. Vidare modellutveckling och undersökning av sambandet behövs för att få en tydlig bild av arternas samband med hävd.

The purpose of the study was to examine the relationship between grazing and bird abundances for a number of species. Grasslands have experienced a decline in grazing on Öland, leading to ongoing conservation efforts to reintroduce grazing for the benefit of birds. A GLMM-Model was applied to data compiled from Öland's coastal meadows by Länsstyrelsen Kalmar Län. Two main analyses were conducted using the model, one investigating the within-site effect and the other examining the between-site effect. Model coefficients indicated whether a species had a positive association with increased grazing or a negative association when higher grazing levels were present. The between-site coefficient tended to be positive, while the within-site effect displayed more variability. Uncertainty was present, particularly in grebes where no conclusions could be drawn. Waders showed positive responses in the between-site analysis, suggesting that this measure is more suitable when considering the association between waders and grazing. Ducks, as a group, exhibited a positive response, but there was also variation and uncertainty. Great cormorant showed a negative response to increased grazing levels. Grazing variation, rather than a specific grazing level, was identified as an important factor. The model did not capture certain important aspects of bird ecology, which may have contributed to uncertain results. Additionally, there may be many other factors besides grazing that influence the outcomes. Further investigation is needed to obtain a clear understanding of the relationship between bird species and grazing.