Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Studiens syfte är att kartlägga hållbarhetskommunikation angående materialval kopplade till de nyligen införda kraven på klimatdeklaration vid nybyggnation i Sverige. Studiens fokus ligger på att jämföra kommunikation från myndigheten
Boverket samt företag som producerar byggnadsmaterial. Som bakgrund undersöks hur lagen kring klimatdeklarationer för nybyggnationer tagits fram. Lagen värderar olika materialval i livscykelanalyser och beräknar då mängden utsläppt växthusgas per kvadratmeter boyta i byggnaden. Detta mått möjliggör för jämförelser mellan olika byggnadsmetoder på ett materialneutralt sätt.

Eftersom livscykelanalyser tar hänsyn till utsläpp i samband med transporter och produktion av olika material kan samma typ av material värderas olika beroende på var i Sverige byggnationerna sker. Trots konsensus att livscykelanalyser bör användas som mätmetod för att beräkna klimatpåverkan råder det oklarheter kring hur dessa analyser ska tolkas och hur klimatdeklarationerna ska användas. För att förtydliga hur klimatdeklarationer ska användas har Boverket tagit fram en digital handbok för klimatdeklarationer.

I resultatet påvisas exempel på hur delar av denna digitala handbok används som argument för att premiera specifika byggnadsmaterial eller påvisa upplevd bias från beslutsfattare vad gäller materialval. Här påvisas också att uppfattningar kring olika byggnadsmaterials klimatpåverkan kan skilja sig från de faktiska förhållandena. Studien belyser också den komplexitet som kan finnas bakom olika politiska beslut och hur exempelvis lokala byggnadsstrategier kan ha flera olika mål utöver minskad klimatpåverkan i byggsektorn.

Efter kartläggningen av kommunikationen gällande klimatdeklarationer är slutsatsen att Boverkets externa kommunikation angående klimatdeklarationer varit informativ och nått ut till målgruppen. Samtidigt ser vi en allmän debatt som verkar grunda antaganden på åsikter och tolkningar av specifika exempel snarare än fakta. Debatten angående klimatdeklarationer för nybyggnationer har lett till att Boverket har behövt förtydliga kommunikationen gällande klimatdeklarationen. Debatten visar på behovet av ytterligare kommunikationsinsatser samt förtydliganden om hur klimatdeklarationer bör användas.

The purpose of the study is to map sustainability communication regarding material selection linked to the recently introduced requirements for climate declarations for new construction in Sweden. The focus has been on comparisons between communications from the Swedish Housing Agency and companies that produce building materials. As a background, it was examined how the law regarding
climate declarations for new buildings was drawn up. The law evaluates different material choices in life cycle analyzes and then calculates the amount of emitted greenhouse gas per square meter of living space in the building. This measure
enables comparisons between different building methods in a material-neutral way. Since life cycle analyzes consider emissions in connection with transport and
production of different materials, the same type of material can be valued differently depending on where in Sweden the construction takes place. Despite the consensus that life cycle analysis should be used as a measurement method to
calculate climate impact, there is uncertainty about how these analyzes should be interpreted and how the climate declarations should be used. To clarify how climate
declarations are to be used, the Housing Agency has produced a digital handbook for climate declarations.

The result shows examples of how parts of this digital handbook are used as arguments to reward specific building materials or demonstrate perceived bias from decision-makers in terms of material selection. It is also shown here that
perceptions regarding the climate impact of different building materials can differ from the actual conditions.