Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Klimatförändringen prioriteras högt av EU och EU har tagit fram flera strategier och åtgärdspaketet för att begränsa klimatförändringen och uppnå klimatneutralitet till 2050. I takt med en förändrad EU politik ställs det högre krav och förväntningar på företag att ta sitt ansvar i klimatfrågorna. Som en del av åtgärdspaketet ”EU:s gröna giv” trädde EU taxonomiförordningen kraft 2020. EU taxonomin är ett klassificeringssystem för att hjälpa investerare att avgöra vilka verksamheter som är miljömässigt hållbara och öka investeringar i dessa.

EU taxonomin kompletteras med delegerade akter och den första trädde i kraft 2021 med skogsbruk som en definierad verksamhet. Men även om initiativet är tänkt att bidra till hållbar utveckling riktas kritik mot EU taxonomin eftersom skogliga produkter inte inkluderas, ramverket är för detaljerat och det saknas redovisningssätt utifrån hållbarhetsinformation som efterfrågas av EU.

Syftet med studien är att beskriva hur svenska skogsföretag anpassar sig till EU taxonomin genom att studera skogsföretagens upplevda problematik med EU taxonomin samt vilka behov skogsföretagen har för att uppfylla kriterierna i EU taxonomin. En branschorganisation kontaktades för att övergripande förstå EU taxonomins påverkan och koppling till skogssektorn. Fem svenska skogsföretag intervjuades och analyserades utifrån en strategisk gap-analys, där företagens nuvarande tillstånd, önskade tillstånd, eventuella gap mellan dessa studerades. Därefter undersöktes bakgrunden till gapet och företagens handlingsplanen och behov för att nå det önskade tillståndet.

Studien visar att det finns i flertalet fall ett gap mellan företagens nuvarande och önskade tillstånd och att EU taxonomin inte kommer kunna bidra till att företagens hållbarhetsmål nås. Företagen riktar kritik mot EU taxonomin, framför allt att det är för snabbt framarbetat, ogenomtänkt och inte anpassat till skogen. För skogssektorn är det ett problem att skogliga produkter inte omfattas då substitutionseffekten inte inkluderas och företagen får en låg EU taxonomiförenlighet. Det är en utmaning att redovisa det ökade flödet av hållbarhetsinformation som inte täcks av befintliga redovisningsdirektiv eller standarder. I anpassningen till EU taxonomin har företagen olika strategier och har därmed kommit olika långt. Det finns en efterfrågan i skogssektorn efter en gemensam branschtolkning av EU taxonomin. Studien visar att skogsföretagen inte väljer att frivilligt redovisa enligt EU taxonomin utan inväntar formella krav och anser att EU taxonomin inte har påverkat deras hållbarhetsarbete.

Climate change is a high priority for the EU, and EU has developed several strategies and packages of measures to mitigate climate change and achieve climate neutrality by 2050. The policy change from the EU places higher demands and expectations on companies to take responsibility for climate issues. As part of the EU Green Deal package, the EU taxonomy was introduced in 2020. The EU taxonomy is a classification system to help investors determine which activities that are environmentally sustainable and increase investment in them.

The EU taxonomy is complemented by delegated acts and the first entered into force in 2021, with forestry as a defined activity. Even though the initiative is intended to contribute to sustainable development, the EU taxonomy is criticised for not including forest products, for being too detailed and lacks reporting methods that include the sustainability information required by the EU.

The purpose of the study is to describe how Swedish forestry companies adapt to the EU taxonomy. Forestry companies' perceived problems with the EU taxonomy and the needs of forestry companies to meet the criteria in the EU taxonomy were studied. A trade association was contacted to increase understanding of the impact of the EU taxonomy and its connection to the forestry sector. Five Swedish forestry companies were interviewed and analysed based on a strategic gap analysis. Where the companies' current state, target state, gap between these, why there is a gap and finally their action plan and needs to reach the desired state were identified.

The study shows that there is a gap between the companies' current and target state and that the EU taxonomy will not be able to contribute to the achievement of the companies' sustainability goals. The companies criticize the EU taxonomy to being developed too quickly, not well thought out and not adapted to the forest. For the forestry sector, it is a problem that forestry products are not included which means that the substitution effect is not included, and companies have low EU taxonomy compatibility. There is a major challenge in accounting for the increased flow of sustainability information that is not covered by existing accounting directives or standards. In adaptation to the EU taxonomy, companies have different strategies and have made different progress. There is a demand in the forestry sector for standardization of the EU taxonomy within the forest sector. The study shows that forestry companies do not choose to report voluntarily according to the EU taxonomy. They are waiting for formal requirements and consider that the EU taxonomy has not affected their sustainability work.