Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Temporär landskapsarkitektur och tillfällig platsanvändning i det offentliga rummet
blir allt vanligare. Hur kan sådana strategier användas mer systematiskt inom
stadsplaneringen idag för att generera mervärde till våra städer under de
förhållandevis långa byggskedena? Fokus för uppsatsen är Göteborg, som är i en
förnyelseprocess och expanderar både till yta och till antalet invånare. Hur ser den
temporära landskapsarkitekturen ut i Göteborg under denna tid? Målet är att få
insikt i hur temporär landskapsarkitektur planeras i förhållande till stadsutveckling
och planering genom att studera vad som har skrivits om olika temporära
platsanvändningsprojekt i Göteborg.
Uppsatsen består av två delar, en litteraturstudie och en fallstudie.
Litteraturstudien tar upp den temporära platsanvändningens för- och nackdelar.
Studien börjar med att lyfta hur den temporära platsanvändningen kan användas
som ett planeringsverktyg och i vilka situationer detta sker, exempelvis då en stad
genomgår förändring. Sedan lyfts hur ekonomiska intressen påverkar och styr
platsanvändningen och vems röst som blir hörd. Litteraturstudien avslutas med att
ta upp vad som händer när en temporär plats skall bli permanent.
Fallstudien undersöker fem olika temporära platsanvändningsprojekt i centrala
Göteborg, vissa av projekten är aktuella idag medan andra redan har försvunnit.
Platserna som lyfts är Brända tomten, Regnbågsparken, Playa Skeppsbron,
Jubileumsparken 0.5 och Planksidan. Information om platserna har ställts i relation
till det som tagits upp i litteraturstudien vilket visar att den temporära
landskapsarkitekturen och temporära platsanvändningen har en roll i Göteborgs
stadsutveckling. Målet med att införa temporära inslag varierar men har många
gemensamma teman. Samtliga projekt som lyfts i uppsatsen utspelar sig på platser
som inte annars hade tillfört något mervärde, platser som glömts bort eller hamnat
i kläm. Genom att nyttja dessa platser gynnas det sociala livet i staden. Temporär
landskapsarkitektur har således potentialen att stärka en platsidentitet eller skapa
mötesplatser där det annars hade varit livlöst.

Temporary landscape architecture and temporary use of public spaces is becoming
increasingly more common. How can such strategies be used more systematically
in today's urban planning to generate added value to our cities during long
construction phases? The focus of this essay is Gothenburg, a city undergoing
renewal and expansion in both size and population. What does temporary landscape
architecture look like in Gothenburg during these changes? This essay aims to gain
insight into how temporary landscape architecture can be used as a planning tool in
relation to urban development and city planning, this is done by studying what has
been written on the subject and what has been written about various temporary
placemaking projects in Gothenburg.
This essay consists of two parts, a literature study, and a case study. The literature
study discusses the advantages and disadvantages of the temporary use of public
space. The study begins by calling attention to how the use of temporary space can
be used as a planning tool, as well as in which situations and context this might
occur, such as when a city undergoes various changes. The essay continues to
discuss how economic interests influence and control placemaking and whose
voices gets to be heard. The literature study concludes by addressing what happens
when a temporary place becomes more permanent.
In the second part, the case study examines five different temporary places in
Central Gothenburg, some of which exists currently while others have already
disappeared. The places chosen and examined are, Brända tomten,
Regnbågsoparken, Playa Skeppsbron, Jubileumsparken 0.5, and Planksidan. The
information found about these sites was coupled with what was discussed in the
literature study, which shows that temporary landscape architecture and temporary
placemaking play a role in Gothenburg's urban development. The goal of
introducing temporary elements varies but has many common themes. All projects
highlighted in this essay are locations that would not otherwise have provided any
added value, places that have been forgotten or neglected. This illustrates, how by
utilizing these places, the social life of the city can be benefited. Temporary
landscape architecture has the potential to strengthen a sense of place or create
meeting places that would otherwise be lifeless.