Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

There is an unstable environment surrounding us today with varying interest rates, increased commodity and energy prices. With price increases in many areas at the same time there has been a successively decrease in people’s private budget. With less money to spend, the hunt for low-price products in food retail has increased. At the same time, private label products in food retail have increased rapidly, now being 29% of the total assortment in food retail (SCB, 2021). To help consumers in these more difficult times, representatives from food retail have
mentioned that they will increase the number of private label products in store. Representatives from food producer organizations, on the other hand, say that this becomes at
the expense of small food producers brand loosing shelves space and sales for their own brand products. This has shed light on Swedish food retail’s high market concentration, were 89% of the market shares are owned by only three companies. The aim of this study has therefore been to describe small food producers’ perception of private label effects on their business development and to identify the optimal collaboration between food retail and small food
producers from a producer perspective. The research was made with a flexible design where four case companies, two in agricultural sector and two in food manufacturing sector, were interviewed using semi-structured interviews. A thematic analysis was made where the themes later was analyzed with the help of chosen theories and a conceptual framework.

The findings showed that there is a consensus amongst the interviewees regarding that the relationship with food retail needs to be developed, but how this should be made differs widely. It was notable how it was the interviewees representing agricultural companies who were worried about the long-term effects on the business development of food production in Sweden to a greater extent than the interviewees operating in the food processing industry.
The interviewees from agricultural companies are also the ones who mentions the need for regulations from politics regarding how private label products should be managed in the food chain.

Världsmarknadens instabilitet har ökat vilket tagit uttryck i ökade energikostnader, räntekostnader och råvarukostnader. Med prisökningar som sker inom flertal områden på
samma gång har människors privatekonomi som ett resultat av detta successivt försämrats. Med mindre pengar i plånboken har jakten på låg-pris produkter i dagligvaruhandeln tagit
fart. Samtidigt har andelen EMV-produkter i dagligvaruhandeln ökat markant. Under 2021 bestod 29% av alla produkter i handeln av just handelns egna märkesvaror (SCB, 2021), och det finns anledningar att anta andelen under 2022 vara ännu högre. Representanter för
dagligvaruhandeln har sagt sig vilja hjälpa sina kunder under dessa tuffa tider genom att öka andelen EMV-produkter i sortimentet. Samtidigt säger representanter från
livsmedelsföretagen att detta sker på bekostnad av mindre varumärken som då tappar plats på butikshyllan och tillika försäljning. Detta har riktat strålkastarna mot Svenska
dagligvaruhandelns höga marknadskoncentration, där 89% av marknaden ägs av endast tre företag. En hög marknadskoncentration kan vara synonymt med en sämre fungerande konkurrens. Det skapar även förutsättningar för dagligvaruhandeln att till större utsträckning
bestämma själva över produktpriser och sortiment. Syftet med detta projekt har därför varit att beskriva mindre livsmedelsproducenters uppfattning av EMV-produkters påverkan på deras företagsutveckling samt att identifiera det optimala samarbetet mellan dagligvaruhandeln och
mindre livsmedelsproducenter från ett producentperspektiv. Studien är gjord med en flexibel design där fyra fallföretag, två inom lantbrukssektorn och två inom livsmedelsindustrin, har intervjuats med semi-strukturella intervjuer. Därefter har en tematisk analys gjorts från vilka teman har analyserats med hjälp av utvalda teorier och ett konceptuellt ramverk.

Slutsatsen har varit att det finns en samsyn mellan producenterna gällande huruvida relationen mellan dem och dagligvaruhandeln behöver utvecklas, men hur detta tar sig uttryck skiljer sig en del mellan de olika respondenterna. Vad som var noterbart var hur respondenterna från
lantbrukssektorn var dem som var mest oroade över de långsiktiga effekterna på utvecklingen inom den Svenska livsmedelsproduktionen till följd av dagligvaruhandelns maktposition. Det var även dem som i större utsträckning nämnde ett behov av nya regleringar från politiskt håll
kring hur EMV-produkter ska hanteras i livsmedelskedjan för att de långsiktiga effekterna inte ska vara på bekostnad av den Svenska livsmedelsproduktionen.