Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Samnyttjan mellan allmän parkmark och skol-
eller förskolegård är ett fenomen som blivit
vanligare i Sverige i takt med att konkurrensen
om stadens marker har ökat. Med samnyttjan
som strategi kan det bli enklare för skolor
och förskolor att nyttja gröna ytor utanför
skol- eller förskolegården. Samtidigt riskerar
verksamheternas egna gårdar att bli mindre till
följd av dess samnyttjan med allmän parkmark,
vilket kan innebära negativa konsekvenser för
barnens kognitiva och fysiska utveckling.
Föreliggande studie undersöker skolans och
förskolans samnyttjan med allmän parkmark.
Arbetet syftar till att bredda kunskapsunderlaget
kring fenomenet och vidare att ta fram ett
gestaltningsförslag av gården till Frejas förskola
i Malmö, där samnyttjan är aktuell. Detta görs
med utgångspunkt i hur gårdarna och samnyttjan
fungerar vid Hyllievångsskolan och Iduns förskola i
Malmö idag.
Landskapsarkitektens arbetsmetod, som innefattar
en rad olika sätt att samla kunskap, prövas i arbetet
för att finna svar och ta fram en gestaltning som
bottnar i och löser de problem som uppdagats.
Metoden är subjektiv såväl som iterativ. För detta
arbetet har litteraturstudier, intervjuer, platsbesök
och utvärderingar varit de största källorna till
empiri. Även skissen har varit ett väsentligt
verktyg för gestaltningsarbetet och bearbetning av
information.
Resultatet visar på att god planering från ett
tidigt skede såväl som en mer eller mindre öppen
avgränsning mellan verksamhetens gård och
grönytan som ska samnyttjas är avgörande för att
samnyttjan ska fungera tillfredsställande.Vidare
uppmärksammas en rad begränsande faktorer med
samnyttjan, som gör att barnen inte kan leka på
samma fria vis på de allmänna grönytorna som
inom de egna gårdarna. Skol- och förskolans
samnyttjan med allmän parkmark bör därför ses
på som ett komplement eller bonus till de egna
gårdarna, snarare än en ersättning.
I fallet med Frejas förskola innebär
förskolebyggnaden och en korsande väg
betydande hinder för verksamhetens framtida
samnyttjan. På förskolegården, som inte kommer
leva upp till de rekommendationer om friyta
som Malmö stad föreskriver, blir det även svårt
att rymma alla de funktioner som enligt studien
är betydelsefulla på en förskolegård. Detta är
brister som dock visar på värdet av att planera för
samnyttjan i ett tidigt skede.

Shared use between public parks and schoolyards
or preschoolyards is a phenomenon that is getting
more common in Sweden as the demand of the
city’s land is rising.With shared use as a strategy, it
can get easier for schools and preschools to access
and use green spaces outside their own yards.
However, the yards of the schools or preschools
risk getting smaller as a result of their shared
use with public parks, which can mean negative
consequences for the children’s cognitive and
physical development.
This study examines shared use between schools
or preschools and public parks.The work aims
to broaden the knowledge base around the
phenomenon as well as to develop a design
proposal for the yard of Freja’s preschool in Malmö,
where shared use of public parkland will be
relevant.The work is based on how the yards and
shared use of a public park is working at a school
named Hyllievångsskolan and a preschool named
Iduns förskola in Malmö today.
The landscape architect’s working method, which
includes a number of different ways of gathering
information, is tested in the study in order to find
answers and produce a design that is rooted in and
solves the problems that have been discovered.The
method is subjective as well as iterative. For
this work, literature studies, interviews, site visits
and evaluations have been the biggest sources of
empirical data. Sketching has also been an essential
tool during the design process and a key to process
all of the gathered information.
The results show that good planning from an early
stage as well as a more or less open demarcation
between the shared green space and the school
or preschoolyard is a key for the shared use to
function successfully. Furthermore, there is a
number of limiting factors with shared use, which
mean that the children cannot play in the same
free way on the public green spaces as in their own
school or preschoolyards.Thus, the study proposes
that shared use between public parks and schools
or preschools should be seen as a complement or
bonus to the school or preschoolyards, rather than
a replacement.
In the case of Freja’s preschool, the preschool
building and a crossing road make two significant
obstacles that will have a negative effect on the
future shared use of the closely located park.
On the preschoolyard, which will not live up
to the recommendations on size prescribed by
the municipality of Malmö, it is also difficult to
accommodate all the functions that, according to
the study, is desirable on a preschoolyard.