Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Staden behöver bli tätare och samtidigt finns visioner om grönare städer. En levande stadsmiljö med
goda närmiljöer är en ambition som flera städer strävar efter. I gränsen där bebyggelse och gata möts
finns ytan förgårdsmark, vilken tillhör byggnaden avseende äganderätten och vilken planeras av
kommunen. Denna studie ämnar undersöka förgårdsmarkens roll i gaturummet med fokus på
människans sociala interaktioner samt hur förgårdsmarkens yta kan vara med och bidra till en
levande stadsmiljö. För att förstå försgårdsmark behövs också en förståelse för gaturummet då dessa
två befinner sig i samma kontext. Förgårdsmark ligger i zonen mellan det privata och offentliga och
studien utgår från litteratur om bebyggelsens kanter med fokus på mänskliga dimensioner bland
annat utifrån Jan Gehls böcker. Med stöd från litteratur inom miljöpsykologi och sociologi visas
vikten av att staden planeras med grönska nära hemmet för människans välmående. För att ge en
tydligare förståelse för förgårdsmark i praktiken görs även två intervjuer av hur planerare ser på
förgårdsmark och hur de arbetar med den i sitt yrke. Studien visar på att det finns en komplexitet i
hur förgårdsmark planeras vilket dels hänger ihop med dess planering, dess utförande och ägande,
dels i regleringen av förgårdsmarken dels att flera olika aktörer är med i denna process. Det finns
olika intressen och däri ligger en svårighet att styra exempelvis andelen grönska på ytan. Styrkan
ligger i förgårdsmarkens potential för sociala möten, grönska, trygghet och ökad hälsa vilket i
slutändan kan bidra till att staden blir en mer levande och trivsam mötesplats.

The city needs to be densified, while at the same time visions of a greener city exist. A living urban
environment with a good local environment is an ambition that many cities are striving for. A part
of the interface between building and public space is an area in Swedish called förgårdsmark, which
belongs to the building and is planned by the municipality. The aim of this study is to explore the
importance of förgårdsmark for the street space, with focus on human social interactions and how
it can contribute to a living urban environment. To get a better understanding of the förgårdsmark,
an understanding of the street space is also needed, since these two exist in the same context. The
area we are exploring exists in the space between the private and the public and this study is based
on literature about the soft edges of the buildings with focus on human aspects based on, among
others, Jan Gehl’s books. The importance of planning a local urban environment that contains
greenery for people’s well-being is supported in literature on environmental psychology and
sociology. To give a clearer understanding of the private part of the förgårdsmark in practice, two
interviews are conducted of how planners view this area and how they work with this space in their
profession. This study shows a complexity in how the förgårdsmark is planned, which partly is
connected to its planning, procedure, and ownership but also to the regulations of förgårdsmark and
the fact that several different business functions and stakeholders are part of this process. There are
many interests to consider and therein lies the difficulties in controlling, for example, the proportion
of greenery in this private interface. The strength lies in the potential of the förgårdsmark to
encourage social interactions, provide greenery, a sense of security and well-being, which in the end
can contribute to a more living and pleasant urban environment.