Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Diabetes mellitus (DM) är en av de vanligaste endokrina sjukdomarna hos katt och definieras som ett tillstånd med persisterande hyperglykemi, ofta till följd av en insulinresistens. Katter som drabbas av sjukdomen behandlas vanligen med insulin, vilket ges som injektioner av djurägarna själva. Inte sällan tas även blodprov i hemmet för att övervaka kattens blodglukosnivå. DM kan innebära en stress för katter dels på grund av sjukdomen i sig, dels på grund av de moment som hantering av sjukdomen innebär.
Kortisol är ett hormon i kroppen som fyller en viktig funktion vid stress. Kortisol kan mätas i blod, saliv, urin, avföring och hår. Att mäta kortisol i hår är en icke-invasiv metod som kan användas för att se hur kortisolnivåerna legat under en längre period. Hårkortisol kan därför användas som ett mått på kronisk stress.
Syftet med den här studien var att mäta kronisk stress hos katter med DM, då man har sett att katter med kroniska sjukdomar, såsom DM, har en högre hårkortisolkoncentration (HCC) än friska katter. I studien undersöktes om det fanns en skillnad i HCC beroende på stadium av diabetessjukdom.
Hårprover från katter med DM och från friska katter samlades in under hösten 2022 från frivilliga deltagare. Insamling av katthår skedde genom kamning. Totalt deltog 46 katter i studien. Samtliga djurägare som medverkade besvarade också enkätfrågor om sin katt. För kvantifiering av HCC i hårproverna användes en enzymkopplad immunadsorberande analys (ELISA).
Ingen statistisk skillnad i HCC kunde ses mellan friska katter och katter med DM i den här studien. Däremot påvisades en signifikant skillnad i HCC mellan katter som behandlades och katter i remission, där katter i remission hade signifikant lägre HCC. Katter med andra samtidiga sjukdomar förutom DM hade ett något högre medianvärde i HCC jämfört med katter som enbart var sjuka i DM, skillnaden var dock inte signifikant. Det vore intressant att i framtida studier undersöka hur andra kroniska sjukdomar hos katt påverkar HCC.
Hårkortisol kan påverkas av flera olika faktorer. Den här studien begränsades av ett litet urval katter och därför kan inga säkra slutsatser dras. Vad gäller katter som behandlas för DM behövs ytterligare forskning för att undersöka eventuella stressfaktorer. Att katter i remission hade signifikant lägre HCC är av betydelse för målsättningen vid behandling av katter med DM. Det gör det mer eftersträvansvärt för veterinärer tillsammans med djurägare att uppnå remission hos drabbade katter. På så sätt skulle stress hos katter med DM kunna minimeras, vilket även kan bidra till en bättre välfärd och livskvalitet för katter med sjukdomen.

Diabetes mellitus (DM) is one of the most common endocrine diseases in cats and is defined as a condition with persistent hyperglycemia, often caused by insulin resistance. Cats with the disease are usually treated with insulin injections, administrated by the owners. The owners often also need to take blood samples to monitor the cat’s blood glucose level. Both the disease itself and management of the disease can cause stress in the diabetic cat.
Cortisol is a hormone with an important physiological function during stress. Cortisol can be measured in blood, saliva, urine, feces and hair. Measuring cortisol in hair is a non-invasive method that can be used to get an overview of the cortisol levels over a longer retrospective period. Hair cortisol can therefore be used as a measure of chronic stress.
The aim of this study was to measure chronic stress in cats with DM. In a previous study, cats with chronic diseases, such as DM, had higher hair cortisol concentration (HCC) than healthy cats. This study investigated whether there was a difference in HCC depending on the stage of diabetic disease.
Hair samples from cats with DM and from healthy cats were collected during the autumn 2022 from voluntary participants. Sampling was done by combing. A total of 46 cats participated in the study. All owners who participated also answered a questionnaire about their cat. For the quantification of HCC in the hair samples, an enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) was used.
In this study, no statistical difference in HCC was seen between healthy cats and cats with DM. However, there was a significant difference in HCC between cats that were treated and cats in remission, with cats in remission having significantly lower HCC. Cats with other concurrent diseases besides DM had a slightly higher median value in HCC compared to cats that were only diagnosed with DM, however the difference was not significant. In future studies, it would be interesting to investigate how other chronic diseases in cats affect HCC.
HCC can be affected by several different factors. This study was limited by a small sample of cats and therefore no definite conclusions can be drawn. Regarding cats being treated for DM, more research is needed to investigate potential stress factors. The finding that cats in remission had significantly lower HCC is important for the goal of treating cats with DM. This makes it even more desirable for veterinarians together with cat owners to achieve remission in affected cats. In this way, chronic stress in cats with DM could be minimized, which could also contribute to a better welfare and quality of life for cats with the disease.