Home About Browse Search
Svenska


Åhlund, Carl, 2023. Kvävegödslingens effekter på bladyta och trädkronor i tallbestånd. Second cycle, A2E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Ecology and Management

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Kvävegödsling är en produktionshöjande åtgärd som varit väl etablerad i Sverige genom åren. På grund av gödslingens miljöpåverkan och allmänt högre kunskap om gödsling så är skötselåtgärden inte lika frekvent utnyttjad som den var runt 70-talet. Men med ett växande behov att ersätta fossila produkter med skogliga produkter kan gödsling börja fylla en viktig roll för att öka årliga avverkningsvolymer. Till följd av Sveriges mål att minska andelen rödlistade arter kan mer skog bli formellt skyddade och då fyller gödsling också en roll att kunna öka produktion på kvarvarande produktionsskogar för att möta samma efterfrågan av råvara.

Syftet med studien är att lära sig mer om hur gödsling påverkar bladyteindex (LAI). Tidigare studier har visat att gödsling kan ha tillväxteffekter på trädvolym på lång sikt medan andra studier visar att effekten avtar efter ca 7 år. Det är därför intressant att se ifall skillnaderna går att urskiljas även i beståndens bladyta. Studien inkluderar olika behandlingar med både kontinuerlig gödsling och en äldre enstaka gödsling på både gallrade och ogallrade ytor.

Resultatet från studien visar inget som tyder på att tillväxtökningen efter kontinuerlig gödsling skulle korrelera med LAI. Inget visade att en kontinuerlig gödsling ger högre totalt LAI, oavsett tillväxt, än den enstaka äldre gödslingen. Däremot har studiens resultat visat att oavsett kontinuerlig eller äldre enstaka gödsling så har LAI generellt ökat. Gödsling i gallrade ytor har visat tydliga skillnader på ökat LAI jämfört med ogödslade gallrade ytor. Medan gödslade och ogallrade bestånd inte kunnat visa tydliga skillnader men att det tenderar till att LAI blivit positivt påverkat. Studien har inte kunnat visa att kronvolymen ökat genom kontinuerlig gödsling. Det finns inga indikationer på att kronvolym och LAI skulle korrelera med varandra. LAI kan i stället visa sig genom högre täthet av barr på grenarna inom den mätta kronvolymen, fler antal grenar inom kronvolymen eller möjligtvis större enstaka barr. LAI-värden skulle också kunna vara olika effektiva i fotosyntes för sin tillväxt.

,

Nitrogen fertilization is a productivity increasing method that has been well established in Sweden
during the past decades. Due to the negative effects on the environment and an overall increase of
knowledge around fertilization, the method isn’t as frequently used anymore. But with a growing
demand of fossil free products this method might be interesting again, to be able to increase annual
harvesting volumes. Sweden also has a goal to minimize the red-listed species and with an increase
of protected forests, the remaining productive forests need to produce more than before to meet the
same demand of raw material.

The purpose of this study is to learn more about how fertilization affects the leaf area index
(LAI). Earlier studies have shown that fertilization have increased growth in the long term, while
other studies showed that it diminishes after around 7 years. Therefore, it’s interesting to see if these
differences can be explained by similar differences in the leaf area. The study includes different
treatments with both active fertilization and older single fertilizations in both thinned and nonthinned
sites.

The result of this study shows nothing that signals that the increase of growth from an active
fertilization would correlate with LAI. The result from the study can’t show anything that the active
fertilization, regardless of tree growth, would generate a higher total LAI compared to an old single
fertilization. However, the study showed that fertilized stands, for both active and older single
fertilization, got a higher LAI value in general. Thinned stands got a clearly higher LAI value than
the non-fertilized thinned stands. Non-thinned stands have not been able to show any clear result on
LAI after fertilization, but it tends to have shown positive effects. The study could not show anything
that indicate that the crown size increased from active fertilization. LAI can instead show itself in a
form of higher density of needles, more branches, or an increase of needle size. LAI-values might
also tend to differ in effectiveness in photosynthesis for growth.

Main title:Kvävegödslingens effekter på bladyta och trädkronor i tallbestånd
Authors:Åhlund, Carl
Supervisor:Lundqvist, Lars
Examiner:Ilstedt, Ulrik
Series:Examensarbeten / SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel
Volume/Sequential designation:2023:03
Year of Publication:2023
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC
Supervising department:(S) > Dept. of Forest Ecology and Management
Keywords:bladyteindex, tall, gödsling, trädkronor, barr/ lear area index, scots pine, fertilization, tree crowns, needles
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-18715
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-18715
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Fertilizing
Forestry production
Language:Swedish
Deposited On:29 Mar 2023 08:10
Metadata Last Modified:30 Mar 2023 01:00

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics