Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Folkets hus och parker är en del av svensk parkhistoria. Parkerna var
tillägnade arbetarklassen under 1900-talet och de skapade möjligheter för
sociala möten, kultur och nöjen. Det här arbetet fokuserar på Lomma Folkets
park, som ursprungligen var en levande park med växtlighet och mänsklig
aktivitet. Idag saknar parken liv och funktioner som lockar besökare. Lomma
Folkets hus-förenings vision är att parken återigen ska bli en lummig oas,
men att den samtidigt ska utformas utan de traditionella stildragen av
en folkpark. För att nå föreningens visioner skapades en park med fokus
på växtlighet samtidigt som parkens kulturhistoriska arv framhävs. I
arbetet undersöktes hur Folkets park i Lomma kan gestaltas för att främja
föreningslivet, kultur och rekreation.
Den teoretiska grunden för arbetet är tvåfalt, dels växtgestaltning,
dels historiska parkstrukturer. Växtgestaltningen utgår från dynamisk
vegetationsbyggnad som modell för att skapa ett art- och strukturrikt
växtsystem. Växtsammansättningen och växtkompositionen syftar till
att skapa mervärden i parken, som tidigare varit bristfällig. Historiska
strukturer inspirerade av parker som anlades i samma tidsera som Lomma
Folkets park utgör grunden för hur parkens kulturhistoriska värde förvaltats.
Med beskrivande texter och planer har strukturer valts ut som kan appliceras
i Folkets park.
Arbetets resultat presenteras som ett gestaltningsförslag för Folkets
park i Lomma. I förslaget ingår funktioner som knyter an till föreningens
verksamhet och kopplas till dess historiska arv integrerat i ett art- och
strukturrikt växtsystem. En dynamisk vegetationsbyggnad bidrar med
upplevelsemässiga och ekologiska värden.
Diskussionen redogör för möjligheter och problem med en dynamisk
växtgestaltning som modell för växtgestaltningen. Därefter reflekterar jag
över de överväganden jag gjort i designprocessen. Diskussionen behandlar
även hur det historiska arvet har förvaltats i den nya utformningen, följt av
en reflektion över svårigheter med bevarande. Diskussionen avslutas med en
reflektion av val av metoder och vad de har bidragit till i arbetet.

Folkets hus and Folkets park were the product of the Swedish labour
movement at the end of the 1800s and beginning of the 1900s. Such facilities
and surrounding parks are found in many former industrial towns in Skania.
Folkets hus served as a meeting place in the community and was used for
social and cultural activities. This thesis focuses on Folkets park in Lomma,
which once was a vivid park, frequently used by the locals. After a few
decades the park was no longer maintained and it lost its former functions
and charm. The purpose of this study is to recreate the Lomma Folkets park
as an outdoor setting for social life, recreation and culture. I have proceeded
from the park association’s vision to find solutions to manage the cultural
history integrated in a rich vegetation system.
The design is based on several methods, including different analyses and
a theoretical background. The design proceeds from a variety of analyses,
including the natural conditions of the park, a Lynch-inspired analysis and a
Serial vision-inspired analysis. The theoretical basis for the project is twofold:
dynamic vegetation design and structures of historical parks from the 1800s.
The design answers the research questions about vegetation design by
focusing on composing dynamic plant communities and the use of various
elements of the 1800s-parks by including functions such as a stage, an alcove
and a terrace. The new structures encourage social encounters with the aim
of attracting visitors at all times. Functions connected to culture and leisure
activities are integrated in rich plant communities, including richness in
species and in tree layers. The multilayered canopy is a diverse system that
contributes to experiential and ecological values, which makes it a unique
park in Lomma.
In the discussion I reflect on what possibilities and problems a dynamic
vegetation design offers as a method in this specific location and project. I
question my choices connected to the association’s vision, and reflect on the
whats and hows of the design process. Furthermore, I discuss whether the
design managed to maintain the cultural historical heritage. Then I reflect on
the different ways cultural historical conservation could be interpreted.