Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Mjölkproduktionen är en viktig del av den svenska livsmedelsförsörjningen. För att mjölkgårdar ska bidra till en hållbar sådan krävs bland annat att de har ett gott smittskydd, god djurhälsa och en klimatanpassad produktion. Sedan en lång tid tillbaka pågår det en omfattande strukturomvandling inom svensk mjölkproduktion, där antalet mjölkkobesättningar har minskat kraftigt. Trenden går mot att de som kvarstår blir större, har fler djur och är mer specialiserade. Både forskning och rådgivning har länge varit inriktad på större och specialiserade mjölkkobesättningar, och det finns idag ett behov av forskning som fokuserar mer på de mindre besättningarna för att öka kunskapen om deras behov, utmaningar och möjligheter. En pilotstudie genomfördes med syfte att undersöka hållbarhet och robusthet i ett antal mindre mjölkkobesättningar med fokus på djurvälfärd, smitt-skydd och klimatanpassning. Studien syftade även till att ta reda på vilka hinder och möjligheter lantbrukarna själva identifierar för fortsatt produktion med mindre mjölkkobesättningar, samt att utvärdera metoder för djurvälfärds- och smittskyddsbedömningar och deras användbarhet i mindre besättningar. Urvalet begränsades till besättningar med maximalt 65 lakterande mjölkkor och med en kommersiell verksamhet där mjölken levererades till mejeri och/eller förädlades på egen hand för försäljning till konsument. I studien ingick kvalitativa semistrukturerade intervjuer, djurvälfärds-bedömningar baserade på Växas protokoll, ”Djuröga®”, samt smittskyddsbedömningar baserade på ett antal utvalda punkter från Växas frivilliga smittskyddsprogram ”Smittsäkrad besättning”.
Djurvälfärdsbedömningarna visade generellt på god välfärd. Renhet var den bedömningspunkt som avvek mest där flera kor bedömdes som ”ej rena” enligt kriterierna. Det framkom att vid användning av denna typ av djurvälfärdsbedömningar i framtida studier i mindre besättningar kan de behöva anpassas något. Gällande smittskydd sågs en variation mellan gårdarna. Exempelvis var det få av gårdarna som köpte eller lånade in nötkreatur, och de som gjorde detta använde sig av isolering innan introduktion i besättningen vilket kan ses om en smittskyddsmässig fördel. Vidare var det få gårdar som tillhandahöll stövlar och skyddskläder för besökare, en åtgärd som kan förbättra smittskyddet. Viss klimatanpassning hade gjorts på några gårdar, främst i form av anpassad växt-odling. Resultaten från intervjuerna visade att bland annat finansiering, krav från mejerier, dåliga förutsättningar för yngre att starta en verksamhet med mindre besättning och bristande tillgång till avbytare sågs som utmaningar för mindre mjölkkobesättningar. God och personlig djurkännedom, möjligheter till diversifiering och att skapa ett mervärde för mjölken, beredskapsfördelar och möjligheter till konsumentkontakt och upplysning sågs som styrkor och möjligheter. För att mindre mjölkkobesättningar ska finnas kvar och fortsätta sin produktion i framtiden krävs enligt lantbrukarna en välvilja från mejerierna att låta mindre leverantörer leverera sin mjölk, bättre möjligheter för finansiella stöd utan att nödvändigtvis behöva utöka besättningsstorleken och att långivare fokuserar mer på företagandet hos den lånsökande. Lantbrukarna i studien ansåg också att det behöver bli enklare för yngre att ta över eller köpa en gård och starta med en mindre besättning, mer uppmuntran och stöttning från statligt håll till mindre besättningar och förädlingsställen samt tillgång till en subventionerad avbytartjänst. Resultaten från denna studie ger en god första inblick i ämnet men kan inte antas representera hela populationen mindre mjölkkobesättningar, och fler studier behövs.

Dairy production is an important part of the Swedish food supply. To contribute to a sustainable one as such, it is required that dairy farms have good biosecurity, healthy animals and a climate-adapted production. For a long time, there has been a widespread structural change in the Swedish dairy sector, resulting in a vast reduction in the number of dairy herds. There is a trend showing that remaining dairy herds tend to be larger, have an increased number of cattle and are more specialized. Both research and advisory services have generally been focusing on larger and specialized dairy herds. Therefore, research focusing more on small-scale dairy herds is required to increase knowledge of their needs, challenges and opportunities. A pilot study was conducted, aiming to investigate the sustainability and robustness of small-scale Swedish dairy herds focusing on animal welfare, biosecurity and climate adaption. Another aim of the study was to map the farmers’ perceived challenges and opportunities for continuing small-scale dairy production in the future. Lastly, the study also aimed to evaluate methods for assessing animal welfare and biosecurity and their applicability in small dairy herds. Inclusion criteria were a maximum of 65 lactating dairy cows in the herd, and that milk from the farm either was delivered to a dairy and/or processed on the farm and sold to consumers. The study included qualitative semi-structured interviews, animal welfare assessments based on a protocol from Växa Sverige and biosecurity assessments based on selected parts from a voluntary preventive biosecurity program.
The animal welfare assessments generally indicated good welfare. Cleanliness was the assessment point that deviated the most, where several cows were assessed as “not clean” according to the criteria. However, the animal welfare assessments may need to be customized to be used in future research in small-scale dairy herds. Furthermore, biosecurity measures varied between farms. For instance, few of the participating farms bought or borrowed cattle, and those who did isolated newly bought animals before introduction to the herd. This can be considered as an advantage in terms of biosecurity. However, few farms provided boots and protective clothing to visitors, which may be a measure to improve biosecurity on the farm. Also, some climate adaption had been made on certain farms, mainly in the form of climate adapted crop production. The results from the semi-structured interviews showed that financing, requirements from dairies, poor conditions for younger people to start a business with a small herd and lack of replacement staff were considered as challenges for small-scale dairy herds. Good animal knowledge, opportunities for diversification and creating added value for the milk, crisis preparedness and good opportunities for educating and informing consumers were seen as strengths and opportunities. For small-scale dairy herds to be able to carry out their production in the future, according to the participating farmers themselves, dairies must allow small farms to deliver their milk, better opportunities for financial support without necessarily having to expand the herd size are required and banks need to focus more on the entrepreneurship of farmers that wish to get a loan. Also, many farmers pointed out that it needs to be easier for younger people to take over or buy a farm, that more encouragement and support from the govern-ment is required as well as a subsidized service offering replacement staff. The results from this study provide a good first insight regarding the subject, however they cannot be assumed to represent the entire population of small-scale Swedish dairy herds, and more studies are needed.