Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Allt fler länder börjar se ett växande folkhälsoproblem samt att det samhällsekonomiska perspektivet påverkas negativt till följd av en hög sockerkonsumtion bland befolkningen. I Sverige har man börjat se en minskning av direktkonsumtionen av socker (råsocker och bitsocker) samtidigt som intaget av socker i form av choklad, konfektyr som bakverk, godis samt läskedrycker har ökat kraftigt. De nordiska näringsrekommendationerna menar att den dagliga energin i maten som kommer ifrån tillsatt socker högst ska vara 25 gram/dag för barn mellan 2–5 år. Barn under två år ska helst helt undvikas att serveras söt mat och dryck. Redan tidigt i livet etableras goda matvanor och därför kan en punktskatt mot sockerhaltiga livsmedelsprodukter speciellt riktade till småbarn ge de största långsiktiga hälsoeffekterna.
Således är syftet med denna studie att undersöka hur livsmedelsföretag som producerar mat riktade till småbarn kan påverkas av en sockerskatt. Studien vill även utreda förutsättningarna för att införa en sockerskatt i Sverige och belysa sockrets påverkan på folkhälsan. De teoretiska ramverk som studien grundas på är teorier om strategi, beslutsteori, samt SWOT-analys. Genom en kvalitativ forskningsmetod, med en narrativ litteratur-genomgång. Två livsmedelsföretag och en representant med ett myndighetsperspektiv intervjuades på ett semistrukturerat sätt. Deras svar återges i kapitel 4.
Studiens resultat visar att livsmedelsföretag tror att de kommer påverkas av en sockerskatt på ett eller annat sätt. I dagsläget är det svårt att fastslå exakt på vilket sätt de kan påverkas. Det kan däremot konstateras att en sockerskatt kan innebära en minskad efterfrågan och högre administrativa kostnader. För ”högkonsumenter” kan en sockerskatt ge stora hälsoeffekter. En sockerskatt kan även signalera att produkten inte är hälsosam för individer att äta. Däremot förespråkas inte en sockerskatt av respondenterna, de tror att det går att minska överkonsumtionen av socker bland befolkningen på andra sätt.

More countries are seeing a growing public health problem and that the socio-economic perspective is negatively affected as a result of high sugar consumption. In Sweden, there is a decrease in the direct consumption of sugar (raw sugar and bitter sugar) while the intake of sugar in the form of chocolate, confectionery such as pastries, sweets and soft drinks has increased sharply. The Swedish food agency recommend that the daily energy in food that comes from added sugar should be no more than 25 grams/day for children between 2-5 years. Children under the age of two should preferably be completely avoided being served sweet food and drinks. Good eating habits are established early in life and a tax on sugary foods aimed at young children can have the greatest long-term health effects.
Thus, the purpose of this study is to investigate how food companies that produce food aimed at young children can be affected by a sugar tax. The study also wants to investigate the conditions for introducing a sugar tax in Sweden and highlight the impact of sugar on public health. The theoretical framework on which the study is based are theories of strategy, decision theory, and SWOT analysis. Through a qualitative research method this study is carried out and a narrative literature review is used. Two food companies and a representative with a government perspective were interviewed in a semi-structured way. Their answers are reproduced in Chapter 4.
The results of this study show that food companies believe they will be affected by a sugar tax in one way or another, even if it is difficult to determine exactly in what way. On one hand, it can be stated that a sugar tax can mean a reduction in demand and higher administrative costs. For "high consumers", a sugar tax can have major health effects. A sugar tax can signal that the product is not healthy for individuals to eat. However, a sugar tax is not advocated by any of the respondents, they believe that it is possible to reduce the overconsumption of sugar among the population in other ways.