Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Idag involveras åtskilliga sektorer inom bioekonomin med skogsråvaran som bas, bland annat sektorer inom textilier, konstruktion, biopharma och kemikalier. Den globala efterfrågan på skogsråvaran är hög. Efterfrågan bemöts av minskat utbud av skogsråvaran med anledning av att skogsmark konverteras till jordbruksmark alternativt urbana områden. Det krävs därav att mer träråvara produceras på mindre areal och detta kan göras med produktionshöjande åtgärder. I denna studie läggs fokus på den produktionshöjande åtgärden skogsmarksgödsling, dels då åtgärden i tidigare forskning ansetts lönsam, dels då åtgärden kan anses positiv för klimatnyttan.

I Sverige förekommer stora arealer gödslingsbar skogsmark, men mer än hälften av denna gödslas ej. Privata markägare erhåller för lite kunskap gällande gödslingens lönsamhet samt miljöpåverkan. Målet med studien är således att konkretisera och förenkla rådgivningen, med privata markägare som uppdragsgivare, gällande lönsamheten i gödslingsåtgärden i olikbördiga beståndstyper. Syftet med studien är undersöka och kalkylera den traditionella skogsmarksgödslingens lönsamhet, men även att undersöka de ekonomiska konsekvenserna av en gödslingsstrategi där klimatnyttan prissätts. Definitionen av traditionell gödsling i denna studie är följande: gödsling sker tio år innan föryngringsavverkning, en intäkt sker följt av åtgärden, virkesintäkten vid föryngringsavverkning. Gödslingen där klimatnyttan prissätts definieras i studien som klimatgödsling där gödsling sker två år efter första gallringen i en omloppstid. Två intäkter följs av åtgärden, en där den inbundna mängden koldioxid prissätts, tio år efter gödsling och en då virkesintäkten realiseras vid föryngringsavverkning.

Studiens resultat är baserat på estimeringar av gödslingens påverkan på volymtillväxten med hjälp av prognosfunktioner, vilka i sin tur skapade basen för att utföra lönsamhetsbedömningar för de gödslingsstrategier som studien ämnade undersöka. Estimeringarna av volymtillväxten baseras på de ståndortsspecifika faktorerna ståndortsindex, altitud, latitud, gödselgiva och löpande tillväxt. Lönsamheten i gödslingsstrategierna bedömdes med nettonuvärdesmetoden, annuitetsmetoden och internräntemetoden. Känslighetsanalyser utfördes på faktorerna kalkylränta, virkespris och gödslingskostnad, med nyckeltalet nettonuvärde. Samtliga beräkningar utfördes i Microsoft Excel.

Lönsamhetsbedömningarna i studien visar att båda gödslingsstrategierna är lönsamma enligt samtliga metoder. Gödslingsstrategin där klimatnyttan prissätts är mer lönsam vid en jämförelse med den traditionella gödslingsstrategin i samtliga undersökta beståndstyper enligt nettonuvärdesmetoden och annuitetsmetoden. Lönsamheten för de båda gödslingsstrategierna enligt internräntemetoden är mer varierat gällande vilken gödslingsstrategi som är mest lönsam. Gödslingsstrategin där klimatnyttan prissätts visar sig vara mer känslig till förändringar i omvärldsfaktorer enligt känslighetsanalysen.

Resultatet i studien bidrar till en konkretisering av lönsamheten i skogsmarksgödsling då lönsamhet beskrivs i lättförståeliga termer som kan förstås av gemene man, vilket i sin tur förenklar rådgivningen. De ekonomiska konsekvenserna av en gödslingsstrategi där klimatnyttan prissätts visar en högre lönsamhet men även en högre risk jämfört med traditionell gödsling. Det förekommer därav positiva ekonomiska incitament gällande skogsmarksgödsling där klimatnyttan prissätts vilket i sin tur motiverar utökandet och utvecklingen av en fungerande marknad för klimatkompensation där skogsgödslingens klimatnytta kompenseras.

Today, several sectors are involved in the bioeconomy with tree-based products as a foundation, including sectors within textile, construction, biopharma and chemicals. The global demand for tree-based products is high. The demand is encountered by a decreasing supply of tree-based products with cause of forest land being converted to agricultural land alternatively urban areas. More raw tree material is therefore required to be produced on smaller area, this is possible due to production-enhancing activity. This study will focus on the production-enhancing activity forest fertilization, firstly since the activity have been proven profitable and secondly since the activity is considered positive for the climate benefits.

There are major fertilizable forest areas in Sweden, and more than half of the area isn’t fertilized. Private forest owners obtain vague knowledge considering the profitability and environmental impact of forest fertilization. The goal of the study is therefore to concretize and simplify the counselling of the forest fertilization measure, with private forest owners as clients, concerning the profitability in forest fertilization different forest stands (i.e., fertility and tree species). The purpose of the study is to investigate and calculate the traditional forest fertilization regime, but also to investigate the economic consequences of a forest fertilization regime where the climate benefit is priced. In this study, the definition of a traditional forest fertilization regime is following: forest fertilization is performed ten years before final felling, one revenue takes place after the measure, the timber revenue at the final felling. The forest fertilization whereas the climate benefit is priced is defined as climate forest fertilization where forest fertilization is performed two years after the first thinning in a forest life cycle. Two revenues are followed by the measures, one where the carbon sequestration is priced, ten years after forest fertilization, and one where the timber revenue is realized at the final felling.
The result of the study is based on estimates with forecast functions of the forest feralization’s influence on volume growth, which in turn generated the base to perform the profitability assessment for the different forest fertilization regimes the study intended to investigate. The estimates of volume growth are based on the stand specific factors stand index, altitude, latitude, fertilizer quantity and current annual increment. The profitability of the two different forest fertilization regimes was assessed with net present value, annuity, and internal rate of return. Sensitivity analyses was conducted on the factors interest rate, timber price and the cost of fertilization, with the key figure net present value. All calculations were carried out in Microsoft Excel.

The profitability assessments in the study shows that both forest fertilization regimes are profitable according to all profitability assessment methods. Climate forest fertilization is more profitable when comparing to the traditional forest fertilization regime in all investigated stands according to the net present value and annuity method. The profitability according to internal rate of return is more varied. Climate fertilization turns out to be more sensitive to changes in external factors according to the sensitivity analysis that was carried out in the study.
The results of the study contribute to a concretization of the profitability of forest fertilization as profitability is described in easy-to-understand terms that can be understood by the common man or woman, which in turn simplifies the counselling. The economic consequences of a fertilization strategy where climate benefits are priced show a higher profitability but also a higher risk compared to traditional fertilization. There are therefore positive economic incentives regarding forest fertilization where the climate benefit is priced, which in turn justifies the expansion and development of a functioning market for climate compensation where the climate benefits of forest fertilization are compensated.