Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I denna uppsats behandlas bostadsgården utifrån ett planeringsperspektiv. En
utgångspunkt för uppsatsen är att bostadsgården har en roll att spela som en
del i en socialt hållbar stad. Uppsatsen ämnar besvara hur planeringsskedet
kan stödja de sociala värdena på bostadsgården, samt hur olika planeringsideal, både förr och nu påverkat och påverkar bostadsgårdens sociala värden.
Uppsatsen har formats genom tre olika metoder. Litteraturstudierna har varit
en bärande del av uppsatsens första halva och behandlar de sociala perspektiven på bostadsgården utifrån olika teman som sätter bostadsgården i relation
till social hållbarhet. Stadens privata och offentliga rum, spektret däremellan,
samt brukarperspektivet på bostadgården avhandlas. Avslutningsvis tar litteraturstudierna fasta på de konkreta värden som planeringen kan stödja. Dessa
värden är rymlighet, tillhörighet och kvalitet. Utifrån denna senare del av
litteraturstudien har en värderos utformats som används som analysverktyg
genom uppsatsen.
Den andra metoden som format uppsatsen är en cykeltur genom bostadsgårdens historia. Den genomfördes i uppsatsens tidiga skede för få nya perspektiv
på bostadsgårdar i olika typer av bebyggelse med syftet att väcka frågor snarare än att söka svar. Fem bostadsgårdar från cykelturen valdes ut för att representera olika historiska bebyggelsetyper i kapitlet som behandlar bostadsgårdens historia. Denna genomgång visar att bostadsgården värde, funktion eller
form inte är statisk utan är en konsekvens av olika normer och planeringsideal.
Den tredje metoden som använts är fallstudier. Två fall har valts ut för att
undersöka hur bostadsgården hanteras i planeringen idag: Vallastaden i Linköping och Hyllie i Malmö. Resultaten från fallstudierna visar att planeringen
förskjuter säkerställandet av de sociala värdena till senare skeden genom att
fokusera på kvalitet i stället för rymlighet. Detta är problematiskt då kvalitet
på många sätt är svårt att garantera i det långa loppet och då kvalitetsmått
innebär att de omätbara kvaliteterna riskerar att falla bort. I båda fallen finns
det också i planeringen en ambition att publikisera bostadsgården genom publika funktioner eller brist på gränssnitt. De två fallen skiljer sig också åt på
flera punkter, till exempel har Vallastaden en tydligare strategi kring bostadsgårdens tillhörighet. Undersökningen visar också att mångfaldsidealet har en
stor påverkan på bostadsgårdens rymlighet och gränser.

In this essay, the residential yard is treated from a planning perspective. A
starting point for the essay is that the residential yard has a role to play in
reaching a social sustainable city. The essay aims to answer how the planning
stage can support the social values of the residential yard, as well as how different planning ideals, both in the past and present, have influenced and influence the social values of the residential yard.
The essay has been formed through three different methods. The literature
studies have been a key part of the essay’s first half and deal with the social
perspectives of the residential yard based on various themes that put the residential yard in relation to social sustainability. The city’s private and public
spaces, the spectrum in between, and the user perspective on the residential
yard are then discussed. In conclusion, the literature studies also focus on the
concrete values that the planning can support. These values are spaciousness,
belonging and quality. Based on this latter part of the literature study, a value
circle has been designed which is used as an analysis tool throughout the essay.
The second method that has shaped the essay is a bicycle tour through the history of residential yards, which was carried out in the early stages of the essay
to gain new perspectives on the residential yard in different types of building
patterns with the aim of raising questions rather than seeking answers. Five
residential yards, visited during the bicycle tour, were selected to represent
different typologies in the chapter dealing with the residential yard through
history. The review shows that the values, function or form of the residential
yard is not static but is a consequence of different norms and planning ideals.
The third method used is case studies. Two cases have been selected to examine how the residential yard is managed in planning today: Vallastaden in
Linköping and Hyllie in Malmö. The results from the case studies show that the
planning displace the securing of the social values to later stages by focusing
on quality instead of spaciousness. This is problematic since quality can be
difficult to guarantee in the long run and since quality measures mean that the
immeasurable qualities are risked being forgotten. In both cases, there are also
in the planning, an ambition to publicize the residential yard through public
functions or a lack of interfaces. The two cases also differ on several points,
for example Vallastaden has a clearer strategy regarding the residential yard´s
belonging. The survey also shows that the ideal of diversity has a major impact
on the spaciousness and boundaries of the residential yard.