Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Social hållbarhet innefattar bland annat att människor har en god välfärd och god tillgång till
lärande. God välfärd är till exempel viktigt för människors hälsa och lärande är viktigt för att
utveckla förmågor att lösa samhällsproblem. Välfärd och lärande är därför viktiga gemensamma
resurser som behöver fördelas ”någorlunda” rättvist.
Syftet med denna studie är att undersöka hur samspelet mellan bibliotek och det relativt nya
fenomenet ”gröna bibliotek” kan spela en roll för en hållbar resursfördelning och därmed bidra till
människors välfärd och lärande. Platsen för studien är biblioteket Garaget i Malmö och delprojektet
Gröna biblioteket som finansieras av områdessatsningen Case Sofielund 2030.
Studiens metod består av en litteraturöversikt och en exempelstudie. Litteraturöversikten tar
spjärn mot olika teoribildningar kring allmänningar och bibliotek. Exempelstudien bygger i sin tur
på semistrukturerade intervjuer och en dokumentstudie.
Studien visar att samspelet mellan Garaget och Gröna biblioteket kan bidra till att en mer
mångfunktionell urban allmänning etableras på Garaget. Detta kan bidra till en hållbar resursfördelning,
till exempel genom att fler gränsinteraktioner kan ske. Det kan i sin tur bidra ett ökat
socialt och kulturellt kapital och skapande av kunskap, samt till att fler personer kan skapa en
starkare relation till naturen. Samtidigt blir biblioteket mer sårbart för olika former av subtraktion.
Nyckelord: bibliotek, allmänningar, urbana allmänningar, urbana gröna allmänningar, kulturella
allmänningar, kunskapsallmänningar, subtraktion

Social sustainability includes among other things, that people have welfare and access to learning.
For example, welfare is important for people’s health, while learning is important to develop
abilities in order to solve possible societal problems. Thus, welfare and learning are important
shared resources that need to be distributed “somewhat” justly.
The purpose of this study is to investigate how the interplay between libraries and the relatively
new phenomenon “green libraries” can have an impact for a sustainable resource distribution,
and thus contribute to people’s welfare and learning. The place of the study is the library Garaget
in Malmö, Sweden, and the project Gröna biblioteket (The Green Library) which is financed by
the municipal neighbourhood effort Case Sofielund 2030.
The method of the study consists of a literature overview and a case study. The literature overview
revolves around theories on commons and libraries. The case study is built on semistructured
interviews and a document study.
The study shows that the interplay between Garaget and Gröna biblioteket can lead to the establishing
of a more multi-functional urban commons at Garaget and in its outdoor environments.
It can contribute to a more sustainable resource distribution in a number of ways, for example,
through more boundary interactions. This can lead to for example, increased social capital and
creation of knowledge, as well as that more people can develop a stronger relationship to nature.
At the same time libraries can become more vulnerable to different forms of subtraction.
Keywords: libraries, commons, urban commons, urban green commons, cultural commons,
knowledge commons, subtraction