Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Inom all sjukvård kan mikroorganismer på patientnära ytor innebära en risk för spridning av smitta
mellan patienter, miljö och personal. På ett djursjukhus samlas många djur på liten yta vilket innebär
en ökad risk för smittspridning mellan djuren. Resistenta bakterier kan överleva länge på ytor i
miljön och där utgöra en risk för att människor och djur drabbas av svårbehandlade infektioner.
Inom humansjukvården finns många studier avseende effekten av olika rengöringsmetoder. Tyvärr
saknas det publicerade studier utförda i djursjukhusmiljö. Det finns därför ett behov av sådana
studier för att djursjukhusen ska kunna välja en evidensbaserad rengöringsmetod. Syftet med denna
studie är att undersöka om reduceringen av bakteriemängden i hundburar på en vårdavdelning skiljer
sig åt efter rengöring med två olika rengöringsmetoder.
Studien utfördes på SLU Universitetsdjursjukhuset, smådjurskliniken i Uppsala. Sammanlagt
rengjordes 46 patientburar på vårdavdelningen. Hälften rengjordes med mikrofibermopp fuktad med
vatten och hälften rengjordes med skurborste och rengöringsmedel och spolades ur med vattenslang.
Efter rengöringen desinfekterades samtliga burar. Svabbprover togs för att beräkna mängden
bakterier på vägg och golv före rengöring, efter rengöring och efter desinfektion. Sammanlagt togs
276 prover vilka analyserades avseende totalantal aeroba mikroorganismer/cm². I 12 burar utfördes
48 ATP-mätningar före och efter rengöring på golv och vägg.
En signifikant skillnad mellan rengöringsmetoderna påvisades efter rengöring av både golv och
vägg, reduktionen av mängden bakterier var större efter rengöring med skurborste. Tydligast
skillnad mellan rengöringsmetoderna sågs efter rengöring av väggarna. Efter desinfektion av
väggen, efter rengöring med mikrofibermopp, var reduktionen av mängden bakterie signifikant
större än när rengöringen innan desinfektion utförts med skurborste. Ingen signifikant skillnad sågs
mellan rengöringsmetoderna på den sammanlagda reduktionen av mängden bakterier från innan
rengöring till efter desinfektion av golven.
I den här studien var rengöring av patientburar med skurborste, rengöringsmedel och sedan
skölja med vatten ett effektivare sätt att reducera bakteriemängden än rengöring med
mikrofibermopp fuktad med vatten. Då endast två rengöringsmetoder jämfördes i studien och endast
ett desinfektionsmedel användes, går det inte att utifrån dessa resultat uttala sig om effektiviteten av
andra rengöringsmetoder och andra desinfektionsmedel.
Nyckelord: ATP, desinfektion, mikrofiber, totalantal aeroba mikroorganismer, vårdhygien

In healthcare, microorganisms on surfaces near patients can pose a risk of spreading infection
between patients, environment, and staff. At a veterinary hospital, many animals gather in a small
area and there is a risk of infections spreading between the animals. Resistant bacteria can survive
for a long time on surfaces in the environment, and there pose a risk for humans and animals to
suffer from difficult-to-treat infections. In human healthcare, there are many studies of the effect of
different cleaning methods. Unfortunately, there are no published studies performed in a veterinary
hospital environment. There is a need for such studies for the animal hospitals to be able to choose
an evidence-based cleaning method. The aim of this study was to investigate whether the reduction
of aerobic colony count in dog crates in an animal hospital differs after cleaning with two different
cleaning methods.
The study was performed at SLU University Animal Hospital, small animal clinic in Uppsala.
A total of 46 crates was cleaned in the ward. Half were cleaned with a microfiber mop moistened
with water and half were cleaned with a scrubbing brush and detergent and rinsed with a water hose.
After cleaning, all crates were disinfected. Swab samples were taken on the wall and floor before
cleaning, after cleaning and after disinfection. A total of 276 samples were taken and analyzed for
total number of aerobic bacteria/cm². In 12 crates, 48 ATP measurements were performed before
and after cleaning the floor and wall.
A significant difference was found between the cleaning methods both after cleaning of the floor
and wall. The reduction in the bacterial load was larger after cleaning with a scrubbing brush. The
biggest difference between the methods was found after cleaning the walls. After disinfection of the
wall, after cleaning with a microfiber mop, the reduction in the baterial load was significantly larger
than when the cleaning before disinfection was performed with a scrubbing brush. No significant
difference was seen between the cleaning methods on the total reduction of the bacterial load from
before cleaning to after disinfection of the floors.
In this study cleaning crates with a scrubbing brush, detergent and then rinsing with water was
more effective to reduce the bacterial load than cleaning with a microfiber mop moistened with
water. Two cleaning methods were compared in this study and only one disinfectant was used. Based
on these results, it is not possible to comment on the effectiveness of other cleaning methods and
other disinfectants.
Keywords: aerobic colony count, ATP, disinfection, microfibre, infection prevention