Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Lövskogarna var för 200 – 300 år sedan överexploaterade i södra Sverige och förekommer idag främst i mindre och fragmenterade områden. Efterfrågan på barrsågtimmer från industrierna steg och på de tidigare lövbevuxna markerna planterades istället gran och tall. Detta resulterade i att lövträden aktivt började rensas bort med herbicider som t.ex. Hormoslyr. Idag har lövträden en större betydelse i skogarna och framtiden ser mer positiv ut tack vare t.ex. certifieringar, ny teknik, biologisk mångfald, rekreation och ur en klimatsynpunkt. Den positiva trenden syns hos markägare då fler värnar om lövträden och i olika utsträckning väljer att satsa på dem. En tydlig indikator är den ökade försäljningen och en högre efterfrågan av lövplantor, som bl.a. setts hos Södra skogsplantor.

Syftet med studien är att undersöka de främsta faktorerna som styr intresset hos markägare till att plantera lövträd, och hur skogsinspektorerna upplever intresse för lövträd bland markägarna. Undersökningen har utförts genom litteraturstudier, en enkätundersökning riktad till markägare samt intervjuer med markägare och skogsinspektorer. Enkätundersökningen och intervjuerna riktade sig till Södra skogsägarnas medlemmar som beställt lövplantor från Södra skogsplantor. Skogsinspektorerna som intervjuades var verksamma vid Södras verksamhetsområde i Oskarström. I litteraturstudien söktes relevant information om lövträd och lövplantor huvudsakligen i databasen Primo.

Enligt resultatet från enkäten och intervjuerna var de främsta anledningarna till att markägarna valt att plantera lövplantor natur- och landskapsvård samt klimatpåverkan. Anledningen till att det är viktigt för markägarna med lövträd handlar bland annat om en förhoppning att lövinblandningen skapar en skog som är mer beständig mot storm, torka, rotröta etc. Andra faktorer som visade sig ha stor betydelse var ståndortsanpassning, miljöhänsyn, produktionsmål, rekreation och nyfikenhet. I de flesta fall planterades det triviallöv följt av en något lägre mängd ädellöv. Trädslagsvalet berodde på vilka mål markägarna hade och hur de ställde sig till ädellövslagen där vissa var för och andra emot. Stödet som ges från skogsinspektorerna i frågan om anläggning av lövskog upplevdes enligt markägarna olika. I vissa fall var bara granen intressant och i andra fall upplevdes ett fullt stöd och stort intresse för lövplantor.

Det man kan konstatera är att markägarna är mer benägna att tänka på miljön och hur de kan förhindra framtida skador till följd av klimatförändringar. Valet att plantera lövträd är främst beroende av markägarens eget intresse och delvis en generationsfråga där den yngre generationen generellt är mer positiv. De hinder som finns för en ökad lövandel är att det är viltbegärligt, kostsamt att anlägga och arbetsintensivt, vilket troligen gör att många avstår. En annan viktig del är att det finns en stor kunskapslucka gällande dels hur lövskogen ska skötas, och dess egenskaper och möjligheter inom industrin. Spridningen av den kunskap som finns går också långsamt. Detta gör att valet hamnar på att plantera gran i stället för lövträd. Skogsägare ansåg dock att det är viktigt att se till hela perspektivet i sitt skogsbruk och därför sprida sina risker för en hållbar framtid, men framför allt att öka kunskapen om lövträd och sprida den till andra.

200 – 300 years ago the broad-leaved forests were overexploited in southern Sweden and today they only exist in smaller fragmented sites (area). The demand for timber from the industries increased and the earlier broad-leaved forests were instead planted with the fast-growing tree species such as spruce and pine which led to broad-leaved trees being cleared away with the herbicide Hormoslyr. Today broad-leaved trees have a bigger importance in the Swedish forests and the future looks brighter thanks to for example the certification, new technique, biodiversity, recreation and from a climate perspective. Among landowners there is a vaguely positive trend seen where it's more common to enshrine broad-leaved trees and in different ways of extension choosing to invest in broad-leaved trees. A clear indicator is a higher sale and increased demand for broad-leaved trees in Södra nursery.

The aim with the survey is to investigate the prime factors that direct the interest among landowners to plant broad-leaved trees and how inspectors experience the interests for broad-leaved trees among landowners.

The survey have been conducted by a literature study, a questionnaire survey with landowners and interviews with landowners and inspectors. The survey study and the interviews were addressed to Södras members that had ordered broad-leaved plants from Södra nursery and the interviews were done with the inspectors in Södras area of operation in Oskarström. In the literature study relevant information about broad-leaved trees was searched mainly in the databases Primo and Google Scholar.

According to the results of the questionnaire survey and the interviews, the main factors why landowners chose to plant broad-leaved plants were nature and landscape conservation and climate impact. The reason why broad-leaved trees were important for landowners is for example a hope that an increased amount of broad-leaved trees will create a forest that is more resistant to storms, droughts and root decay. Other factors with great impact on the landowner were siteadaption, environmental consideration, production goals, recreation and curiosity. The most common trees that were planted was for example birch followed by a slightly lower amount of noble broad-leaved plants. Why a certain tree species were planted depended on what goals the landowner had with their forestry and how they responded to the noble broad-leaved law, because some landowners supported the law and others did not. When it comes to support for broad-leaved forest the support given from the inspectors was very differently experienced among landowners. In some cases, the inspectors only seemed to value the spruce and in other cases the landowners experienced good support and a great interest.

What could be established is that landowners are more willing to consider the environment and how they could prevent future damages in the forest caused by climate changes. The choice to plant broad-leaved forest is mainly because of the landowners own interest about broad-leaved trees, but it is also affected by the younger generation that has a bigger interest for broad-leaved forests. The obstacles that remain to get an increased amount of broad-leaved forest is that it's expensive to retention broad-leaved trees, there are big problems with browsing and the sites demand a big amount of work. Probably that affects landowners to refrain from broad-leaved forests. Another important part is the big lack of knowledge about management of the broad-leaved forests, its characteristics and opportunities in the industry. The knowledge that is available about broad-leaved forest today is not spread as much as it should because the spruce often is more important. Some landowner emphasized that it's important to see the whole perspective in the management of the forest and therefore spread the risks for a sustainable future, but above all to spread the knowledge to other landowners.