Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Heat waves, rising temperatures, air pollution, and loss of biodiversity are examples of issues that will and are already rising due to climate change. The urban environment is one that continues to steadily grow at the cost of natural vegetation in the city, and this will only worsen with population growth. Urban green infrastructures, specifically urban green spaces, are of utmost importance in combating the consequences of future climate change and urbanization.
This is because they provide immense ecosystem services such as improving the air quality, increasing local biodiversity, providing restoration, managing stormwater in the city, and much more. These services provided in urban green spaces are closely related to residents; physical and mental health, as well as increased social integration and group identity.
The benefits of urban green spaces for public health increase greatly with the use of specific vegetation that can reduce air pollutants. This is why this thesis is about improving public health whilst mitigating and adapting to climate change using sustainable urban green space designs. The study area of the thesis is set in an informal settlement in Bogota.
Green spaces in cities are not always equitably distributed, particularly in developing countries such as Colombia with an intense history of segregation where green space tends to correlate with real estate prices, resulting in urban gentrification, socioeconomic disparities, and green space exclusivity.
This is why in addition to improving the public physical health, and mitigating climate change a strong emphasis on local co-creation methods is highlighted in the thesis. This is because the local perspective is an important aspect of landscape architecture design. Giving a voice to the community.
A local co-creation will foster a stronger connection to the green spaces, allowing for regular maintenance and use. Improving the quality of urban green spaces specifically targeting environmental challenges and protecting the public health of urban dwellers while emphasizing participatory processes will provide a co-benefit approach in urban areas. This will address UN sustainability goals, socioeconomic disparities, and public health.
As a consequence, behavioral research methods such as Gehl's methodology and interviewing are used. Based on the findings and design principles, a design proposal is created.
According to the interviews and observational analysis, the most lacking component for the community, and thus the most important, is safety and recreational opportunities in the park. This opened up the discussion on the importance of adequate communication between citzens and landscape architects in city planning.This had an impact on the design proposal for a sustainable park, as well as the design principles for air pollution management. The proposal resulted in four distinct themes of an urban park with recreational opportunities for people of various ages.

Värmeböljor, stigande temperaturer, luftföroreningar och
förlust av biologisk mångfald är alla exempel på problem
som är vid horisonten och förvärras av klimatförändringarna.
Stadsmiljön är en som fortsätter att växa stadigt på bekostnad
av stadens naturliga växtlighet, och denna situation kommer
bara att förvärras med befolkningsökningen. Grön infrastruktur
i städerna, särskilt urbana grönområden, är avgörande för
att hantera de framtida konsekvenserna av klimatförändringar
och urbanisering. De tillhandahåller faktiskt enorma ekosystemtjänster
som att förbättra luftkvaliteten, öka den lokala
biologiska mångfalden, återställa, hantera dagvatten i städer
och mer. Dessa tjänster som tillhandahålls av grönområden
i städerna är närliggande med invånarna, fysisk och psykisk
hälsa, samt stärker social integration och gruppidentitet.
Folkhälsofördelarna med urbana grönområden ökar dramatiskt
med användningen av specifik vegetation som kan minska
luftföroreningarna. Därför fokuserar den här uppsatsen
på att förbättra folkhälsan samtidigt som den mildrar och
anpassar sig till klimatförändringarna med hjälp av hållbara
grönområden i städer.
Uppsatsens forskningsområde är beläget i en informell bosättning
i Bogotá, Colombia. Urbana grönområden fördelas inte
alltid rättvist, särskilt i utvecklingsländer som Colombia, som
har en lång historia av segregation, och grönområden är ofta
korrelerade med fastighetspriser, vilket leder till urban gentrifiering,
socioekonomisk differentiering och exklusivitet för
gröna ytor.
Det är därför, förutom att förbättra folkhälsan och mildra klimatförändringarna,
belyser uppsatsen lokala tillvägagångssätt
för samskapande. Detta beror på att det lokala perspektivet är
en viktig aspekt av landskapsarkitekturdesign.
Lokalt samskapande kommer att främja en starkare koppling
till grönområden, vilket möjliggör ständigt underhåll och
användning. Förbättra kvaliteten på urbana grönområden
genom att specifikt ta itu med miljöutmaningar och skydda
stadsbornas folkhälsa, samtidigt som man betonar deltagande
processer som kommer att gynna gemensamma intressen
i stadsområden. Detta kommer att arbeta mot FN:s hållbarhetsmål,
socioekonomiska skillnader och folkhälsa.
Därför används beteendeforskningsmetoder som Gehlmetoden
och intervjuer. Skapa designförslag baserade på resultat
och designprinciper. Enligt intervjuer och observationsanalys
är den mest bristande delen i bosättningen, och därför
den viktigaste var säkerhet och rekreationsmöjligheter.
Detta öppnade för diskussionen om vikten av tillräckligt och
lämpligt kommunikation mellan medborgare och landskapsarkitekter
i stadsplaneringen. Detta har konsekvenser för
designalternativ såväl som för designprinciper för hantering
av luftföroreningar. Förslaget leder till en park med fyra olika
teman som ger rekreationsmöjligheter för människor i alla
åldrar.