Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med detta examensarbete var att utreda vilka bakomliggande faktorer som
kan påverka havres grobarhet negativt. Idén till arbetet kom från Charlotte Olsson,
havreförädlare på företaget Lantmännen, som märkt att det vissa år uppstått
problem med dålig grobarhet i havren.
Två faktorer som kan vara bakomliggande de låga grobarhetsresultaten undersöktes
närmre. Den ena faktorn var om den grobarhetsanalysmetod som används idag, för
att fastställa grobarhet, kan ge missvisande resultat. Den andra är huruvida varmt
och torrt väder under vippgångsstadiet, BBCH 50–59, sänker grobarheten i
havrekärnorna. Undersökningen rörande grobarhetsanalysen utfördes som ett
experiment där kärnor från 42 olika partier, försedda av Lantmännen, analyserades
med hjälp av två olika analysmetoder. Den ena analysmetoden mätte skjutkraft och
grobarhet, i denna läggs kärnorna i sand. Den andra mätte grobarhet och är den
analysmetod som används idag, där fick kärnorna gro på papper. Resultaten från
dessa jämfördes sedan med varandra för att se utifall det fanns signifikanta
skillnader i hur många kärnor som grott i de olika metoderna.
Grobarhetsanalysresultat, gjorda för samma partier 2021, jämfördes även med
resultaten för samma analys gjord i detta experiment. Resultatet från
skjutkraftsanalysen gav en indikation på om grobarheten i kärnorna kan påverkas
av dålig skjutkraftsförmåga. Den andra faktorn som undersökte, om varmt väder
under vippgångsstadiet påverkar grobarheten negativt, utfördes som en
observationsstudie. Här valdes tre platser i södra och mellersta Sverige, som odlat
havre, ut. Väderdata från en tre veckors period runt vippgångsstadiet för dessa
platser sammanställdes och jämfördes med den medelgrobarhetsdata som fanns att
tillgå för områdena platserna låg i.
Resultatet av experimentet påvisade att resultaten från grobarhetsanalysen gjord i
detta arbete inte var tillförlitliga. Detta resulterade i att för att se om det fanns
signifikanta skillnader i grobarhet mellan skjutkraftsanalysen och
grobarhetsanalysen, jämfördes grobarhetsanalysresultaten från 2021 med
skjutkraftsanalysresultaten gjorda i detta experiment. Resultatet från denna
jämförelse visade att inga signifikanta skillnader mellan analysmetoderna kunde
påvisas. Detta innebar att analysmetoden inte låg bakom försämrade
grobarhetsresultat. Resultaten från skjutkraftsanalysen visade även att skjutkraften
hos de analyserade partierna var hög, vilket innebar att låg skjutkraftsförmåga inte
heller låg bakom de försämrade grobarheterna.
Resultatet från observationsstudien visade att Sverige har fått ett allt varmare
klimat, med en ökad medeltemperatur samt fler dagar med extremvärme. De
sammanställningar av väderdata för den tre veckors period runt vippgång som
gjordes för tre olika platser, visade en möjligt ökande trend i medeltemperatur från
2017 till 2021. Sammanställningen visade även att dagar med extremvärme, över
28 °C, hade ökat mellan 2017 - 2021. Med hjälp av medelgrobarheten för de län
där platserna låg, kunde en indikation ses till att korrelationen mellan varmt och
torrt väder under den tre veckors period havren gick i vippa, ger sänkta
grobarhetsresultat. Dock krävs fler undersökningar för att fastställa att så är fallet.

The aim of this thesis was to investigate what underlying factors affect low
germination rates in oat. The idea for the thesis was suggested by Charlotte Olsson,
who works with development of new oat varieties at Lantmännen AB. Data
collected by the company has indicated problems with low germination rates in
some growing seasons, but no answer has been found as to why this is.
To examine what could be the cause of the low germination rates, two parameters
were selected and investigated further. The first parameter looked at whether the
germination test used today, were generating misleading results. To examine this
an experiment was conducted where seeds from 42 different oat lots, provided by
Lantmännen, were analysed using two different methods. One method measured
the seeds growth energy and germination rate. In this method the seeds are placed
in sand to grow. The other method is the germination test that is currently used
today which measures the seeds germination rate. In this method the seeds are
placed on paper to grow. The results from both methods were compared against
each other to determine if there were any significant differences between how many
seeds had germinated. The germination test results, where the seeds grew on paper,
generated in this experiment were also compared to the results from 2021
germination test, that were conducted on the same lots and in the same way. The
results also showed if there were problems with the seeds growth energy.
The results from the experiment showed that the germination test results, where the
seeds grew on paper, received in this experiment could not beyond reasonable
doubt, be considered accurate. Due to this, a comparison between the germination
analysis results from 2021, that were considered more accurate, were compared to
the method that measured seed growth energy. The results showed no significant
difference between the two methods, which indicated that the analysis method did
not affect the germination results. The results also showed that the seeds had high
growth energy which means this is not an underlying factor as to why the
germination rates were low.
The second parameter was examined through an observation study and analysed
whether hot and dry weather during the early grain filling stage, BBCH 50-59, was
the cause of lower germination rates. To investigate this, three separate locations in
the south and middle of Sweden that had cultivated oats, were selected. Weather
data for a three-week period around BBCH 50-59, at the chosen locations, were
collected and compiled. The data was then compared with data provided by
Lantmännen, showing the average germination rate for the different regions in
which the sites were located.
The results from the observation study showed that the Swedish climate has
changed. The average mean temperature has increased and days with extreme warm
temperatures has become more frequent. The compilation of weather data from the
three separate locations, for the three-week period in which the grain filling stage
happened, showed a possible increasing trend in mean average temperature from
2017 to 2021. The compilation also showed an increase in days with extreme heat,
above 28 °C, during the three-week period examined between the years of 2017 to 2021. When comparing this with the average germination rate, for the regions in
which these locations preside in, a correlation between hot and dry weather during
the grain filling stage and low germination results, could be found. However more
studies on the subject needs to be conducted to support these findings.