Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Idag finns flertalet sätt att driva ett lantbruksföretag, varav två generella sätt är enligt ekologiska eller konventionella metoder. Sedan 2005 har andelen ekologiskt odlad åkermark ökat radikalt, däremot har denna ökning stannat av de senaste fem åren. Efterfrågan på ekologiska produkter har inte ökat i samma utsträckning som utbudet och ekologiska producenter får inte lika mycket betalt för sina produkter som tidigare. Denna studie syftar till att bidra med kunskap om svenska lantbrukares inställning angående omställning till ekologiskt eller konventionellt lantbruk. Genom utformandet av lönsamhetskalkyler undersöks det även om särskilda parametrar kan bidra till att ett visst produktionssätt är mer eller mindre lönsamt.
För att genomföra arbetet har tidigare forskning inom ämnet studerats med utgångspunkt ur relevanta teorier. De teorier som använts i studien är motivationsteorier, beslutsteorier samt flertalet investeringsteorier. Det har även gjorts fördjupningar inom dessa i form av att särskilt se de ur lantbrukarnas perspektiv.
Studien är gjord genom en abduktiv metod, vilket innebär användandet av både kvantitativa och kvalitativa metoder. I detta fall är den kvantitativa delen utförd i form av lönsamhetsberäkningar för lantbruksföretag, och den kvalitativa delen i form av intervjuer med lantbrukare för att få en förståelse för beslutsfattande gentemot en eventuell omställning.
I studiens empiriska del har bakgrund till certifieringar inom lantbruket presenterats för att ge en övergripande inblick i hur ekologiskt respektive konventionellt lantbruk fungerar i praktiken. Den största skillnaden är att ekologiskt lantbruk inte tillåter några kemiska tillsatser. Det presenteras uppgifter för EU-ekologiskt produktion, samt KRAV-märkt produktion. Certifieringen KRAV innefattar samtliga regler som EU-ekologiskt, och en del ytterligare restriktioner inom värdekedjan.
Utifrån studiens intervjuer med lantbrukare, vilket var fyra stycken, fann författarna att vinst och ekonomiska resultat var den främsta faktorn för beslutet om en omställning av produktionssätt skulle göras eller inte, däremot var det endast en av de intervjuade som aktivt arbetade med budget, uppföljning och att kalkylera organisations olika delar. Vidare hade ingen av de intervjuade lantbrukarna någon ideologisk inställning gentemot varken ekologisk eller konventionell produktion. Utifrån tidigare teori, samt insamlad empiri är det inte alltid att lantbrukarnas beslut är strikt ekonomiskt rationella, utan det finns andra faktorer som också spelar roll, även rörande investeringsbeslut.
Utifrån studiens genomförda beräkningar fanns ingen direkt skillnad i resultat gällande ekologisk eller konventionell växtproduktion. Däremot visades ett aningen högre resultat för ekologisk mjölkproduktion jämfört med konventionellt om knappt 400 000 kr årligen.

Today there are several ways of running a company within the agricultural sector, where two general ways are whether to produce by organic or conventional means. Since 2005, the amount of arable land cultivated with organic means has increased. Although, seen to merely the past years, this increase has slowed down. Which also applies to the previous increase in demand of ecological produced products. This has led to an unbalanced market, and organic producers no longer get paid as much as before for their products. This study aims to contribute to knowledge regarding conversion towards organic or conventional agriculture. By the design of profitability calculations, the study also contains results on whether some factors can make one way of production more or less profitable.
To realize the study, previous research within the area has been studied. Theories used are motivational theory, decision theory and different investment theories, together with special focus on the farmers perspective.
The study is made with mixed methods, since both quantitative and qualitative approaches have been used. The quantitative part contains profitability calculations, and the qualitative part contains interviews with farmers in order to contribute an understanding to conversion of production methods.
The background towards certifications within the agricultural sector is presented in the empirical chapter, in order to give an overview regarding organic and conventional agriculture. The main difference is the prohibition towards chemicals within organic production. Both rules and information about EU-organic as well as KRAV-labeled production is presented, where KRAV contains the same rules as EU-organic plus additional restrictions within the value chain.
From the four interviews being made, the authors found that profit and economic results were the main factor regarding a conversion of production methods. However, merely one of the farmers actively worked with budget, follow-up and calculations of the organization's different parts. Further, the study showed that none of the interviewed farmers had any ideological opinion regarding either organic or conventional production. Previously mentioned theories together with the studies empirical data showed that other factors than economic rational ones played a role when making decisions, including investment decisions.
The studies' calculations did not show any significant difference in profit for crop producers. Regarding dairy producers, on the other hand, a difference of about 400 000 SEK was shown in favor of organic production, compared to conventional production.