Home About Browse Search
Svenska


Lindquist, Albin, 2022. Lärkens framtid i svensk förädlingsindustri : råvaruförsörjning och efterfrågan. First cycle, G2E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Economics

[img]
Preview
PDF
664kB

Abstract

Val av trädslag vid skogsföryngring kan ha en stor inverkan på skogsägandets lönsamhet då olika trädslag har olika egenskaper och preferenser gällande exempelvis jordmån och klimat. Felaktiga val av trädarter kan också leda till skador på grund av storm, brand och biotiska skadegörare. Det är således av nytta för intressenterna inom skogsbruket att undersöka alternativa brukningssätt för att minska sina kostnader relaterade till dessa faktorer.

Lärken är ett trädslag som är relativt nytt och mycket begränsat i sin utbredning inom det svenska skogsbruket. I Sverige är det främst två varianter av lärk som odlas, den sibiriska lärken (Larix sibirica) och hybridlärken (Larix X marchlinsii). Båda har en omloppstid som är avsevärt mycket kortare än tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea Abies) vilket innebär att samma virkesmängd kan skördas oftare. Virket innehar egenskaper som liknar tallen (Pinus sylvestris), framför allt gällande beständighet mot röta.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer med representanter för svenska skogsindustrier och vetenskaplig litteratur skapa en tydligare bild av de framtidsprognoser som svenska skogsindustrier har gällande lärken som produktionsträdslag. Studien avgränsar sig till att undersöka den sibiriska lärken och hybridlärken samt att endast undersöka dessa inom Sverige. Framtiden avgränsas till att motsvara en omloppstid för en lärk, det vill säga 40 år.

Resultatet visade att majoriteten av de tillfrågade företagen inte såg någon stadigt ökande trend för lärkens roll inom skogsindustrin, bortsett från enstaka tillökningsfaser. Däremot ställde sig majoriteten av dessa företag försiktigt positiva till trädslaget och avfärdade det inte som ett framtida växande alternativ.

De slutsatser som gick framgick av studien var att det inte fanns någon brist på skogsindustrier som var villiga att köpa och förädla det befintliga svenska lärkvirket. En gemensamt begränsande faktor ur en förädlingssynpunkt var dock att det ännu bedömdes finnas så lite lärk planterat i Sverige att endast ett fåtal mindre industrier kunde bygga en hållbar produktion som helt riktade in sig mot lärk. Detta gav lärken något av en biroll inom svensk skogsförädling. Generellt bedömdes lärken dock ha en blygsamt ökande roll inom svensk skogsindustri och ett intresse för ökad forskning inom ämnet var framträdande.

,

The choice of species that a felled forest is reafforested with can have a great impact on the profitability of the forest ownership as different species have different qualities and preferences regarding the type of soil and climate. Improper choices of tree species can also lead to higher damages due to storm, fire, and biotic pests. It is therefore of interest for the parties within the forestry to examine alternative ways of working to minimize their costs related to these factors.

The larch is a tree species that is relatively new and very limited in its usage within the Swedish forest sector. In Sweden, it is prominently two subspecies of larch that are being grown, the Siberian larch (Larix sibirica), and the hybrid larch (Larix X marchlinsii). Both have a regrowth period that is significantly shorter than that of Scots pine (Pinus sylvestris) and Norway spruce (Picea abies) meaning that the same amount of wood can be harvested more often. Its wood has qualities that resemble the Scots pine, primarily regarding the durability to rot.

This study aims to create a clearer overview of the future prognoses that the Swedish forestry industries have regarding the larch as a production tree. The method is composed of qualitative interviews with representatives from different Swedish forestry industries along with scientific litterature. The study delimits to research only the Siberian larch and the hybrid larch and to only research these within Sweden. The future is defined to equal a regrowth period for a larch, meaning 40 years.

The result showed that most of the consulted companies did not see any clearly rising trend for the larch’s role within the forestry industry, apart from a few separate growth phases. However, most of them still felt cautiously positive to the tree species and did not dismiss it as a growing alternative for the future.

The conclusions that could be drawn from the study was that there was no shortage of forestry industries that were willing to buy and refine the existing Swedish larch wood. A common limiting factor from a refining point of view was that the amount of larch planted in Sweden still was so small that only a few minor industries could build a sustainable production that fully concentrated on lrefining larch. This gave the larch a kind of a subordinate part within Swedish forestry refining. However, overall, the larch was estimated to have a modestly growing part within the Swedish forestry industry and an interest for increased research within the subject was prominent.

Main title:Lärkens framtid i svensk förädlingsindustri
Subtitle:råvaruförsörjning och efterfrågan
Authors:Lindquist, Albin
Supervisor:Roos, Anders
Examiner:Widmark, Camilla
Series:Kandidatarbeten / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogsekonomi
Volume/Sequential designation:21
Year of Publication:2022
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC
Supervising department:(S) > Dept. of Forest Economics
Keywords:hybridlärk, klimatförändringar, sibirisk lärk, skogsbruk
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-18386
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-18386
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Production economics
Forestry production
Processing of forest products
Language:Swedish
Deposited On:13 Oct 2022 08:33
Metadata Last Modified:14 Oct 2022 01:06

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics