Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I Sverige är trakthyggesbruket den dominerande metoden inom skogsbruket, men intresset för hyggesfria alternativ ökar ständigt. Luckhuggning är en hyggesfri avverkningsmetod speciellt lämpad för pionjärträdslag som tall. Luckor föryngras i huvudsak via naturlig föryngring, men det finns ibland behov av att använda sig av förädlat skogsodlingsmaterial för att skynda på föryngringsprocessen och tillväxten. Ett alternativ för skogsägaren är då att använda sig av manuella föryngringsmetoder, men det saknas dokumentation om prestationer och kostnader för metoderna inom luckor, något som gör att det finns ett behov av tidsstudier på området.

Syftet med studien var att systematisera bland de metoder som finns i litteraturen angående föryngring i luckor och även lista potentiella metoder för föryngring av luckor. Ett ytterligare syfte var att anlägga ett fältförsök med manuella föryngringsmetoder för att få fram tidsunderlag och beräkna kostnader.

Försöket anlades på Sveaskogs markinnehav i Vätteskogen, Skinnskatteberg. Försöksområdet bestod av två luckor på 0,3 respektive 0,1 hektar och innefattade totalt nio försöksytor. De olika metoderna som användes i olika kombinationer var: naturlig föryngring, sådd med sårör, plantering med planteringsrör, högläggning med SFI-hacka samt fläckmarkberedning med röjsågsfräs. För respektive moment togs tiden med ett stoppur, och dessa tidsåtgångar användes sedan för att beräkna en anläggningskostnad i förhållande till antalet markberedningspunkter/ha och storleken på luckan.

Studien visade att det finns ett flertal beprövade eller potentiella föryngringsmetoder inom luckhuggning. Studien visade även att högläggning med SFI-hacka och plantering var minst tidseffektiv och att naturlig föryngring utan markberedning var mest tidseffektiv.

Kostnadsmässigt visade resultatet på att högläggning med SFI-hacka i stenrik terräng och plantering kostade mest vid anläggning, vilket var 14,3 kr per planterad planta. Naturlig föryngring utan markberedning blev billigast eftersom metoden kostade noll kr vid anläggning. Annars var sådd utan markberedning billigast med en summa på 2,3 kr per såddfläck.

Slutsatsen av den här studien är att naturlig föryngring utan markberedning är billigast, men om förädlat skogsodlingsmaterial föredras är sådd utan markberedning billigast. Manuell markberedning kostar mycket och är endast ett konkurrenskraftigt alternativ med maskinell markberedning upp till en total luckareal på drygt 0,3 hektar. Manuell markberedning kan dock vara mer effektiv när luckorna ligger långt ifrån bilväg, eller när terrängen är otjänlig för arbete med maskin. Kostnaden för aktiva föryngringsåtgärder inom luckhuggning styrs framför allt av storleken på luckan/luckorna, men även av avståndet från väg och avståndet mellan luckorna.

In Swedish forestry, clearcutting is the dominant silvicultural system, but interest in Continuous Cover Forestry (CCF) is constantly increasing. Gap-cutting is a CCF system especially suitable for pioneer tree species such as pine (Pinus sylvestris). Gap-cuts are mainly reforested through natural regeneration, but there is sometimes a need to use genetically enhanced seed material to speed up the regeneration process and seedling growth. An alternative for forest owners is thus to use manual regeneration methods, but there is a lack of documentation on the performance and costs of the manual methods in gap cuts, which means that there is a need for a study on this topic.

The objective of this study was to systematize among the methods available in the literature regarding regeneration in gaps but also to list potential methods for regeneration of gaps. An additional objective was to set up a field trial with manual regeneration methods to elucidate their time consumptions and costs when used to actively reforest gaps.

The experiment was set up on Sveaskog's land holdings in Vätteskogen, Skinnskatteberg. The experimental area consisted of two gaps of 0.3 and 0.1 hectares respectively and comprised 9 parcels in total. The different regeneration methods that were used in different combinations were: natural regeneration; manual direct seeding (sowing); tree planting with Pottiputki; mounding with a SFI-hoe; and patch scarification with a brushsaw. For each task, the time consumption was measured using a stopwatch. This time consumption was then used to calculate the regeneration cost in relation to the number of site preparation patches per ha and the size of the gap.

The literature study showed that there are many proven or potential regeneration methods that can be used to actively regenerate gaps. The field study showed that mounding with a SFI-hoe & planting was the most time-consuming method, and that natural regeneration without soil preparation was the most time-efficient method.

In terms of costs, the study showed that mounding with a SFI-hoe on stony terrain followed by tree planting costs the most to establish (14.3 SEK per seedling). Natural regeneration without soil preparation was the cheapest method since it costs zero to establish. After natural regeneration, direct seeding (sowing) without soil preparation was the cheapest to establish (2.3 SEK per seed patch).

Conclusions from this study is that natural regeneration without soil preparation is the cheapest method at establishment. However, if genetically enhanced seed material is preferred, sowing without soil preparation is the cheapest method to establish. Manual soil preparation with a brushsaw is expensive, and is only cost-competitive with mechanical site preparation up to 0.3 hectares. But manual site preparation can be more efficient when the gaps lie far away from the road or when the terrain is unsuitable for machines. The cost of artificial regeneration of gap cuts is primarily influenced by the size of the gap, but also by its distance from the road and the distance between the gaps.