Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Fjärranalys och nyttjandet av olika sensorer har under det senaste decenniet fått allt större betydelse inom skogsbruket (Nordkvist & Olsson 2012). Bland annat genomför Lantmäteriet löpande en rikstäckande laserskanning med flyg. Den data som samlas in finns tillgänglig för allmänheten och används bland annat för skogliga syften. På senare år har även laserskanning med drönare seglat upp som ett alternativ för att samla in skogliga data (Zhang et al. 2016; Nezami et al. 2020). I jämförelse med bemannat flyg kan drönaren flyga på lägre höjder, vilket innebär att de data som samlas in får högre detaljupplösning.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vilka eventuella mervärden som kan komma av att nyttja laserskanning med drönare samt vad som upplevs begränsa denna anvädning. Studien avser även undersöka vilka fördelar laserskanning med drönare anses ge jämfört med laserskanning med flyg respektive fysisk skogsbruksplanering. Mot bakgrund av utvecklingen av sådana tekniker som laserskanning ämnar studien även försöka öka förståelsen för vilken påverkan digitaliseringen har för skogsbruket. Slutligen ämnar även studien åskådliggöra huruvida det finns utrymme att nyttja laserskanning med drönare under någon form av samhällskris. För att uppnå syftet har ett ändamålsenligt urval av sakkunniga, användare samt potentiella användare av laserskanning med drönare och förmedlare av tjänsten intervjuats. Sammanlagt har 13 respondenter deltagit i studien. De är verksamma inom svenska myndigheter, så som Lantmäteriet, Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet, arbetar på skogsbolag, skogsägarföreningar samt häradsallmänningar och privata företag som bland annat förmedlar tjänster inom laserskanning med drönare.

Studien visar att laserskanning med drönare upplevs ge flera typer av mervärden som framförallt går att knyta an till en form av tidseffektivitet. Det förekommer ett antal begränsningar, främst avseende kostnad men också vad gäller lagstiftning. I jämförelse med flygburen laserskanning förefaller drönaren ge fördelar i form av flexibel användning, dagsaktuella och högupplösta data. Vad beträffar fysisk skogsbruksplanering lyfts fram att drönaren kan avhjälpa sådana mätfel som fysisk skogsbruksplanering kan innebära. Bland respondenterna finns uppfattningen att den ökande digitaliseringen kommer att förändra skogsbruket. Allt fler skogliga värden kommer att samlas in genom fjärranalys, vilket delvis kan förändra arbetsmarknande även om fysiska fältbesök fortsatt är av stor vikt. Därtill finns stor potential att nyttja drönaren även utanför skogsbruket i samhälleliga kriser såsom vid skogsbränder och stormar. Däremot finns det frågetecken kring hur sådan verksamhet ska organiseras och samordnas.

Remote sensing and the use of various sensors have become increasingly important within the forestry over the past decade (Nordkvist & Olsson 2012). The National Land Survey carries out continuous and nationwide laser scanning using aircraft. The data that is collected is available for the public and is used, among other things, for forestry purposes. In recent years, laser scanning with drones has emerged as an alternative for collecting forest data (Zhang et al. 2016; Nezami et al. 2020). In comparison with a manned airplane, the drone can fly at lower altitudes, which means that the data being collected has a higher detail resolution.

The purpose of this qualitative interview study is to investigate the possible added value that can come from using laser scanning with drones and what is perceived to limit its use. The study also intends to investigate what advantages laser scanning with drones is considered to provide compared with laser scanning with aircraft and physical forestry planning. In the light of the development of such techniques as laser scanning, the study also attempts to increase the understanding of the impact that digitalisation has on forestry. Finally, the study also intends to illustrate whether laser scanning with drones can be used during some form of societal crisis. To achieve this purpose, a selection of experts, users/potential users of drone-based laser scanning and representatives from companies that offer the service, have been interviewed. A total of 13 respondents participated in the study. They are active within Swedish authorities, such as the National Land Survey, the Swedish Forest Agency and the Swedish University of Agricultural Sciences, they work at forestry companies, forest owners’ associations and private companies that, among other things, offer drone-based laser scanning services.

The study shows that laser scanning with drones is perceived to provide several types of added value that can primarily be linked to time efficiency. There are a few restrictions, mainly in terms of cost but also in terms of legislation. In comparison with airborne laser scanning, the drone seems to provide advantages in the form of flexible use, up-to-date and high-resolution data. Regarding physical forestry planning, it is emphasised that the drone can remedy such measurement errors that physical forestry planning may entail. Among the respondents, there is the perception that the increasing digitalisation will change the forestry. An increasing number of values related to the forestry will be collected through remote sensing, which may partly change the labour market, even if physical field visits are still of great importance. In addition, there is great potential for using the drone in societal crises such as forest fires and storms. However, there are uncertainties about how such activities should be organised and coordinated.