Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

För att anses hållbart ska modernt skogsbruk jämställa sociala, ekonomiska och biologiska värden. Svenskt skogsbruk har historiskt sett fokuserat på ett brukande med fokus på jämn och hög avverkningsnivå men idag går trenden mot ett mer mångsidigt brukande, även globalt. Tätortsnära skogar som kräver hänsyn till sociala värden är ett exempel på fall som förbisetts. Idag är många tätortsnära skogar i Sverige så kallade enskiktade trakthyggesbrukade skogar trots att sociala värden gynnas av hyggesfria metoder. Därav finns det ett behov att ställa om dessa trakthyggesbrukade skogar till skog som brukas hyggesfritt.

Syftet med denna studie var att utvärdera tillvägagångssätt vid röjning för omföring från trakthyggesbruk till hyggesfritt skogsbruk. Ett delsyfte var att få utlåtande om resultatet av tillvägagångssätten från olika nyttjare av en tätortsnära skog.

En fallstudie utfördes som fokuserar på omställning av en ungskogsavdelning i Vätteskogen, en tätortsnära skog i närheten av Skinnskatteberg, Västmanlands län från trakthyggesbruk till hyggesfritt skogsbruk genom röjning. Studien fokuserade på att utvärdera sex olika röjningsmetoder och deras lämplighet för hyggesfritt skogsbruk. Metoderna var: Mellanskiktsmetoden, Skiktat med flera trädslag, Kronobergsmetoden, Skiktat med färre trädslag, Toppröjningsmetoden samt Konventionell röjning.

I förhållande till Konventionell röjning visade sig alla alternativa metoder öka variationen och höjdskiktningen genom ett högt antal stammar i de lägre höjdklasserna. Mellanskiktsmetoden tog minst tid i förhållande till prestationsnormen, näst minst tid tog Konventionell röjning. De två metoderna Skiktat med flera trädslag och Skiktat med färre trädslag tog cirka fyra gånger längre tid än prestationsnormen. En rundvandring där några av Vätteskogens intressenter fick betygsätta de olika metoderna resulterade i att metoden Skiktat med flera trädslag fick bäst betyg. Minst omtyckt var Toppröjningsmetoden och den oröjda referensytan.

Slutsatserna ur studien är att de alternativa röjningsmetoderna visat större höjdvariation jämfört med Konventionell röjning samt att metoderna Skiktat med flera trädslag och Skiktat med färre trädslag uppskattades mest av intressenterna. Att statistiskt fastställa tidsåtgången för de alternativa röjningsmetoderna och följa de skogstillstånd som skapas av dem (skiktning samt behov av framtida skötsel) kvarstår.

Modern forestry is supposed to consider both social, economic, and biological values to count as sustainable. Through history Swedish forestry has focused on even and high production levels but today winds have turned towards a more equal focus on all values, same thing globally. One example of cases that has been marginalized is recreational forests which host high social values. Many recreational forests in Sweden today are managed with rotation forestry (RF) though social values favors continuous cover forestry (CCF). Therefore, there is a demand for converting these forests to be managed with CCF methods.

The objective of the study was to evaluate different ways of converting RF managed forests to CCF management by pre-commercial thinning (PCT). A part of the objective was to get an opinion from different users of a recreational forest.

This study focuses on a case of converting a section of the forest “Vätteskogen” close to Skinnskatteberg, Västmanland county from RF to CCF. The forest section was mainly young forest, and the conversion work was done by PCT. The methods where: Conventional PCT, Mid-layer method, Layered with less tree species, Layered with several tree species, Top-PCT method and “Kronobergsmetoden”.

All the alternative methods showed increased variation and layering with a high number of stems in the lower height classes compared to conventional PCT. The Mid-layer method took the least amount of time compared to the accomplishment norm for cleaning and close to that was the conventional PCT. The methods “Layered with several tree species” and “Layered with fewer tree species” both took around four times the accomplishment norm.

A tour of the area where some of the stakeholders in “Vätteskogen” got to evaluate and grade the different methods resulted in that the “Layered with several tree species”-method got the highest score. The Top-PCT method and an un-thinned reference area got the lowest score. On the question of which method the respondents preferred they chose the “Layered with several tree species”- method.

Conclusions of the study is that the alternative methods showed higher height variations compared to Conventional PCT. The methods Layered with fewer- and several tree species where the most popular among the respondents. To statistically secure how time consuming the alternative methods are and to follow the forest state that follow them remains.