Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Stora välmående träd medför en rad fördelar genom en större kapacitet att leverera viktiga
ekosystemtjänster. Men trädens väg till ett långt och välmående liv kantas av olika utmaningar och
stressfaktorer i sina växtmiljöer. För att tackla dessa har arter utvecklat olika strategier, var och en
med sina för- och nackdelar. En del arter växer snabbt på höjden, andra långsamt men med en
strategi att hantera riktigt utmanande förhållanden. Vissa träd lägger större resurser på sina blad
och barr, medan en del istället bygger en tät och stark ved. Veddensiteten hos träd kan skilja sig
markant arter emellan. Ved som material är kostsamt för ett träd att investera i, och görs på
bekostnad av andra beståndsdelar eller funktioner. Hur tät veden är hos en individ, en art eller ett
bestånd talar om vilken typ av strategi som används för att nå framgång i evolutionen, snabb eller
långsam - fast-slow.
Veden fyller flera vitala funktioner, som skydd, mekanisk stabilitet samt lagerhållning och
transport av vatten och näring. Studier har visat att vid perioder av torka och förändrat klimat står
träd med högre veddensitet bättre rustade mot den stress som de utsätts för. Dessutom kan arter
med tätare ved agera långsiktiga kolsänkor, och på så vis bidra till en minskning av CO2 i
atmosfären. En kartläggning av veddensiteten hos olika arter breddar kunskapen om hur deras
strategier ser ut. Därefter kan arter väljas mer träffsäkert för specifika ändamål, och leverera
ekosystemtjänster mer effektivt. I den här uppsatsen studeras veddensiteten hos 64 olika trädarter i
Göteborgs botaniska trädgårds arboretum.