Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I Sverige lever Europas störa kattdjur – det eurasiska lodjuret (Lynx lynx). Arten klassas som
livskraftig globalt sett men är i Sverige fridlyst sedan 90-talet och klassas som sårbar enligt 2020
års rödlista.
Sedan 1990-talet har man i Sverige genomfört en årlig inventering av lodjur för att uppskatta
stammens storlek och utveckling. Denna inventering ligger sedan till grund för beslut kring bland
annat licensjakt och fortsatt förvaltning av den svenska lodjursstammen. Inventeringen baseras på
observationer av familjegrupper, det vill säga lodjurshonor med årsungar, och med hjälp av omräkningsfaktorer beräknar man sedan populationens totala storlek. Dessa omräkningsfaktorer baseras i
hög utsträckning på den förväntade andelen lodjurshonor som kan reproducera sig, varför ytterligare
kunskap kring lodjurens reproduktion, och i synnerhet unga lodjurshonors reproduktion, fyller ett
stort syfte. Detta på grund av att stammens totala reproduktionskapacitet sannolikt varierar beroende
av fertiliteten hos framför allt unga lodjurshonor.
Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorer som kan påverka unga lodjurshonors
reproduktion. Detta på grund av att det är information som i hög utsträckning påverkar den fortsatta
förvaltningen såväl som hållbarheten hos den svenska lodjurpopulationen och potentiellt även den
hos andra lodjursarter.
Reproduktionsorgan från 151 lodjurshonor i ålder 1-3 år undersöktes makroskopiskt, bland annat
med avseende på strukturer i äggstockarna som representerar vilket reproduktionsstadium djuret
befinner sig i och placentaärr i livmodern som visar om djuret varit dräktig eller ej. Informationen
från dessa undersökningar kombinerades med data kring ålder, vikt, hull och dödsplats. Detta är data
som Statens Veterinärmedicinska anstalt samlar in i samband med den rutinmässiga obduktion som
genomförs vid omhändertagandet av kroppar.
Resultaten kunde inte påvisa några regionala skillnader i vare sig könsmognad eller dräktighetsandel hos varken 1-åriga eller 2-åriga lodjurshonor. Det kunde inte heller påvisas en skillnad i
kroppsvikt eller hull mellan 1-åriga honor som genomgått könsmognad jämfört med de som inte
gjort det. Detsamma gällde för 2-åriga honor. Resultaten indikerade även att persisterande gulkroppar, ett unikt fenomen hos lodjuren, inte tycks ha en stöttande roll för dräktighet.
Studien bekräftade en del av de slutsatser som dragits av tidigare studier som genomförts inom
samma område. För att kunna dra generella slutsatser kring faktorer som potentiellt har en inverkan
på lodjurens reproduktion krävs dock mer data från en mer harmoniserad grupp samt säkrare
undersökningsmetoder än enbart makroskopisk för att fastställa exempelvis reproduktionsstadium.
Som ett verktyg i den fortsatta förvaltningen av den svenska populationen är metoden dock fullt
duglig, varför fortsatt utvärdering av reproduktionsorgan och insamling av data fyller ett stort värde
även framledes.

Sweden is populated by the largest feline in Europe – the Eurasian lynx (Lynx lynx). Globally the
species is not considered as threatened but in Sweden the species has been protected since the 90s
and is considered vulnerable according to the 2020 Red List.
Since the 1990s a yearly inventory of lynx has been performed in Sweden to estimate the
population size and its development. That inventory acts as the basis for decisions regarding hunting
and the continued management of the Swedish lynx population. The inventory is based on observations of family groups, that is, female lynx and their yearlings. With multiplication factors it is then
possible to calculate the total population size. These multiplication factors are highly based on the
estimated proportion of female lynx in reproduction. Because of this, additional knowledge
regarding the reproduction of female lynx, and especially the reproduction of young female lynx, is
of great importance. This due to the fact that the total reproduction capacity of the entire population
likely varies with, above all, the fertility of young female lynx.
The purpose of this study was to investigate different factors that may affect the reproduction in
young female lynx. This because said information highly affects the continued management as well
as the sustainability of the lynx population in Sweden, and possibly other lynx species.
Reproduction organs from 151 female lynx between the ages of 1 to 3 years were macroscopically evaluated. Among other things, structures in the ovaries were noted since they represent
reproductive status, as well as placental scars since they tell if the animal has been pregnant or not.
Information from these examinations were combined with data regarding age, bodyweight, body
condition and place of death. Said data was collected by the Swedish Veterinary Institute in
connection to the routine necropsy that is performed upon body receival.
The results could not demonstrate any regional differences in neither sexual maturity nor
pregnancy rates among one-year-old females or two-year-old females. No differences in bodyweight
or body condition score could be demonstrated between one-year-old females that had reach sexual
maturity compared to those that had not. The same results were obtained for two-year-old females.
The results also indicated that retained luteal bodies, a unique phenomenon amongst the lynx, did
not seem to have a supporting role for pregnancy.
The study confirmed some of the conclusions that have already been drawn from previous
studies within the same area. To be able to draw general conclusions regarding factors that may
affect reproduction in lynx more data from a more harmonized group is necessary, as well as more
precise methods to determine for example reproduction status. Macroscopic evaluation is however,
in general, a useful method and remains an important tool in the continued management of the
Swedish lynx population.