Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

This thesis has been made on behalf of SCA Skog AB to assess the need of boron in Swedish
forest fertilization. Boron has been added to Swedish forest fertilizers since the beginning of the
1980s. This makes the fertilizers more expensive and therefore has the necessity of boron in
Swedish forest fertilization been raised.
The Swedish bedrock generally contains small amounts of boron. The boron in the bedrock is
tightly bound to the mineral tourmaline and mostly unavailable for plants. This leads to that the
contribution of boron to the soil from weathering is very low besides soils with marine
sediments. Boron added to the soil originates by most parts from atmospheric deposition and
weathering of organic matter. The deposition levels differ in different parts of Sweden. In
northern Sweden the deposition levels are low except from a belt along the coastline. The levels
in southern Sweden are considerably higher. Therefore most of the boron supply to the trees has
to be covered by weathering of organic matter, especially in northern Sweden.
The boron levels in the majority of the surveys found in literature have been lowered after
fertilization. Despite the lower levels of boron, growth disturbance have in most cases only
occurred to a limited extent. When growth disturbance have occurred the stand has been
fertilized more than one time and with shorter interval than practiced in commercial forestry. The
stands were with few exceptions located in the inland of northern Sweden. The amount of
nitrogen applied to the stands exceeded in most cases the levels 150 kg/ha, which are normally
applied in commercial forestry. The lack of growth disturbance indicates that the boron supplied
by deposition and above all from weathering of organic matter was sufficient to cover the boron
needs of the trees, even though the trees have been fertilized previously. Growth disturbance
after a first fertilization are nonexistent in Sweden. If growth disturbance occur after the second
or third fertilization, the economical effect will be limited due to that the damage will occur at a
tree height where the quality is of less importance.
With the amounts and interval that are used in commercial forestry today, the risk of substantial
growth disturbance is low in growing stand. The knowledge on how the following treegeneration
is affected by previous fertilization without boron is not sufficiently examined. The risk of boron
damages in young stands is concidered to be minimal since young forests have lower demands of
boron and that surveys of the boron needle level show that the boron levels in needeles return
close to the original level when the fertilizition effect has declined.
To exclude boron in forest fertilization involves risks of negative economical effects, but the
result of the littearture studie indicate that this risk are considered to be low in most stands where
fertilization will be conducted.

Detta arbete är utfört på uppdrag av SCA Skog AB för att bedöma behovet av bor vid
skogsgödsling i Sverige. Bor har använts schablonmässigt i skogsgödsel sedan början av 1980-
talet. Detta innebär en fördyring av gödselmedlet och därför har frågan väckts om
nödvändigheten av bor i skogsgödsel i Sverige.
Den svenska berggrunden är generellt borfattig. Det bor som finns är till stor del otillgängligt för
växterna då det är bundet i det svårvittrade mineralet turmalin. Detta medför att tillskotet genom
vittring till marken är lågt, undantaget marina sediment. Tillförseln av bor sker främst genom
atmosfäriskdeposition och nedbrytning av organisktmaterial. Depositionsnivåerna skiljer sig åt i
olika delar av Sverige. I norra Sverige är depositionen låg, undantaget ett bälte närmast kusten. I
södra Sverige är depositionen betydligt högre. I framförallt norra Sverige måste därför trädens
behov till stor del täckas av det bor som frigörs när organisktmaterial bryts ned.
I försöken som studerats i litteraturstudien har borhalten i barren i de flesta fall sjunkit efter
gödsling. Trots att borhalten sänkts efter gödslig har det i de flesta av försöken inte konstaterats
några omfattande tillväxtstörningar. I de fall som tillväxtstörningar konstaterats har bestånden
gödslats mer än en gång med korta intervall mellan gödslingarna. Bestånden var med få
undantag placerade i Norrlands inland. Mängden kväve som tillförts har i de flesta fallen varit
högre än den praktiskt tillämpade givan 150 kg/ha. Att bristsymptom inte uppkommer tyder på
att det bor som tillförs genom deposition och framförallt nedbrytning av organiskt material är
tillräckligt för att täcka trädens behov, även då beståndet har gödslats tidigare. Tillväxtstörningar
efter första gödslingen är obefintliga i Sverige. Tillväxtstörningar efter andra eller tredje gödsling
har troligen liten ekonomiskt betydelse med hänsyn till kvalitetsförluster då eventuella skador
kommer att uppstå vid en trädhöjd där kvaliteten är av mindre betydelse.
Vid de gödslingsgivor som används i dagens skogsbruk är risken för ekonomiskt betydande
tillväxtstörningar liten på det växande beståndet. Kunskapsläget idag om hur efterföljande
trädgenerationen påverkas av tidigare gödsling utan bor är bristfällig. Risken för skador på grund
av borbrist måste dock anses som minimal då beståndets borbehov är lägre under ungskogsfasen
och studier visar att borhalten i barren återgår till nära de ursprungliga nivåerna efter att
gödslingseffekten har avtagit.
Att utesluta bor i gödselmedel medför en risk för negativa ekonomiska konsekvenser, men
resultatet av litteraturstudien tyder på att denna risk är låg på de flesta marker som är aktuella för
skogsgödsling.