Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

En litteraturstudie utfördes för att undersöka vad skogens klimatnytta är, hur den boreala skogens klimatnytta påverkas av skötselsystemen trakthyggesbruk respektive blädningsbruk, och varför det uppstår oenighet kring skogens klimatnytta. Genom en litteraturinsamling och en systematisk granskning av referenser är slutsatsen att skogens klimatnytta är ett begrepp som beskriver hur den kan bidra till ett mer cirkulärt kolkretslopp. Nyttan uppstår när skogen binder och lagrar koldioxid i träden och skogsprodukter samt när skogsråvaror ersätter (substituerar) fossila material och bränslen. Tillväxten i skogen, och hur skogen används, blir därför avgörande för hur stor den samlade klimatnyttan kan bli. Ökad tillväxt ger utrymme för fortsatt växande virkesförråd som leder till att skogen lagrar in mer kol men också att mer virke kan skördas och användas för substitution. Olika systemavgränsningar påverkar synen på skogens klimatnytta. Den kan exempelvis variera beroende på om man betraktar skogen som ett bestånd eller ett större landskap eller om tidsperspektivet är långsiktigt eller kortsiktigt. Brist på insikt om systemavgränsningarnas betydelse för slutsatserna är anledningen till att många är oense om vilka skogsbruksmetoder gynnar och missgynnar skogens klimatnytta. Vid en jämförelse av skötselsystemens klimatnytta är det därför fördelaktigt att i första hand jämföra tillväxten.

Studier pekar på att tillväxten i trakthyggesbrukade skogslandskap är större än i blädningsbrukade skogslandskap. Om förutsättningarna däremot skulle vara optimala och blädningsbrukade skogar hade en lika stor tillväxt som trakthyggesbrukade skogar, samt om virket från båda skötselsystemen gick till liknande ändamål, skulle en lika stor klimatnytta uppnås. Med svenska förhållanden så passar inte blädningsbruket på någon större skogsmarksareal om tillväxten är det huvudsakliga skötselmålet. En omvandling från trakthyggesbruk till blädningsbruk tar dessutom lång tid vilket innebär förlorad tillväxt och därmed klimatnytta.

Oavsett skötselsystem är en ökad tillväxt väsentlig om målet för de svenska skogarna är en ytterligare klimatnytta i framtiden.

A literature review was made to examine what the forest’s climate benefit entails, how the boreal forest’s climate benefit is affected by selective silviculture management and clearcutting silviculture management, and why disagreements around the benefit occur. By collecting and systematically reviewing the selected literature it was concluded that the forests’ climate benefit is a tool that explains how the forest can contribute to a more effective cycle of carbon dioxide and thus benefit the climate. The benefit is created when forests store carbon in trees and wood products as well as when fossil materials and fuels are replaced (substituted) by forest materials. The forest growth and what the forest products is used for is therefore crucial for how big the total climate benefit can be. An increase in tree growth allows for a continuously increasing standing volume which leads to a forest that stores more carbon as well as a larger volume of wood that can be harvested and used for substitution. The climate benefit of the forest can vary depending on how the forest is analyzed. It can for example vary depending on if the forest is regarded as being a single stand or a larger area consisting of multiple stands, as well as if the timeframe is seen as long-term or short-term. Ignorance regarding these system boundaries is the cause of many conflicting opinions concerning what types of management has the biggest climate benefit. When comparing the management system’s climate benefits it is therefore advantageous to first and foremost compare the growth.

Many north European studies are in agreement that even-aged forests lead to a larger growth compared to uneven-aged forests. However, if the conditions are favorable, the uneven-aged forest reached the same growth and the timber was used for similar purposes and to substitute similar products, the climate benefit could in theory be the same. With Swedish circumstances, selective methods are not suited for larger land areas if forest growth is the main goal. A conversion of an even-aged system also takes a lot of time and is a costly process, which means a loss of growth and therefore climate benefit.

Regardless of what management system is used, an increase in forest growth is essential if the goal of the forest’s further climate benefit is to be reached in the future.