Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Bakdelspares hos hund kan orsakas av exempelvis diskbråck, fibrocartilaginös emboli eller trauma.
Korrekt, tidskrävande och omfattande omvårdnad och hantering är av betydelse för att inte förvärra
befintlig ryggmärgsskada eller patientens allmäntillstånd. Omvårdnad och hantering av hund med
bakdelspares kräver enligt litteraturen stora kunskaper hos djursjukskötaren. På vårdavdelningen
ingår det i en djursjukskötares arbetsuppgifter att ge bästa möjliga omvårdnad och utföra korrekt
hantering, vilket innebär att rätt kunskaper förväntas kring vården av parespatienterna.
Detta examensarbetes syfte var att undersöka vilken omvårdnad och hantering som bäst lämpas
för inneliggande patienter med bakdelspares samt få en inblick i hur detta kan se ut på två stora
djursjukhus i Sverige. Med hjälp av en litteraturundersökning där vetenskapliga artiklar och
expertutlåtanden publicerade i vetenskapliga tidskrifter användes kunde grundläggande
förutsättningar inom olika omvårdnadsområden beskrivas. En intervjustudie utfördes sedan med två
djursjukskötare erfarna inom ämnet för att undersöka huruvida detta efterföljs i praktiken och för att
komplettera eventuella luckor i litteraturen.
Resultatet från intervjustudien och litteraturundersökningen visade att praktiken och litteraturen
till stor del var eniga om omvårdnaden och hanteringen för hundar med bakdelspares. Intervjusvaren
kunde skilja sig respondenterna emellan gällande bland annat olika tillvägagångssätt för berikning
och respondenterna uppgav även ytterligare åtgärder såsom utfodringstekniker vilket inte berördes
i litteraturen. Av särskild vikt var korrekt teknik vid hantering av patienten, uppmärksammandet av
problematisk urinering, noggrann hygien och smärtlindring samt burinredning och positionering av
patienten.
Denna studies konklusion var att litteraturen utgör en bra och översiktlig grund för hantering och
omvårdnad av parespatienter men att det föreligger brist på studier gällande viktiga detaljer som
djursjukskötare behöver uppmärksamma kring dessa patienters omvårdnad och hantering i
praktiken. Liknande studier i större omfattning skulle vara av intresse för att fånga upp dessa viktiga
detaljer från djursjukskötares beprövade erfarenheter. För att i framtiden få en bättre förståelse av
vikten av korrekt omvårdnad och hantering, efterfrågas forskning på huruvida patienter påverkas i
de fall där detta inte utförs. Av etiska skäl kan sådana studier däremot vara svåra att utföra.

There are different reasons to why hindleg paresis occur in dogs, for example herniated discs,
fibrocartilaginous embolism or trauma. Proper, time-consuming and extensive care and management
are important in order not to worsen existing spinal cord injury or the patient's general condition.
According to the literature, caring for and handling a dog with hindleg paresis requires extensive
knowledge from the veterinary nurse. In the nursing ward, it is part of a veterinary nurse's duties to
perform the best possible care and correct handling, which means that the right knowledge of the
care of the patients with paresis is expected.
The purpose of this bachelor’s thesis was to investigate the best suited nursing and management
for inpatients with hindleg paresis and to get an insight into what this might look like at two large
animal hospitals in Sweden. Scientific articles, articles written by experienced nurses and review
articles were used to describe basic background information in different areas of nursing. To
investigate whether this is followed in practice and to supplement any gaps in the literature, an
interview study with two veterinary nurses with experience on the subject was then conducted.
The results from the interview study and literature showed that the practice and the literature
largely agreed on the care and management of dogs with hindleg paresis. Some differences between
the two respondents' answers could be found regarding different approaches for enrichment among
other things. Additional measures which were not mentioned in the literature were also stated, such
as feeding techniques. Of particular importance was a correct technique in handling the patient, the
attention to problematic urination, adequate hygiene and pain relief as well as cage bedding and
positioning of the patient.
The conclusion of this study was that the literature provides a good and general basis for
management and care, but a lack in studies regarding important details that veterinary nurses need
to pay attention to regarding these patients' care and management in the practice was experienced.
Similar studies on a larger scale would be of interest to capture these important details from
experienced veterinary nurses. In order to gain a better understanding of the importance of proper
care and management in the future, more research regarding whether patients are negatively affected
in cases where this is not done is required. For ethical reasons, however, this can be difficult to
perform.