Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

There is a global concern that there isn’t enough being done within forestry to ensure a circular economy where climate change is mitigated, and ecosystems are strengthened. Therefore, a significant amount of sustainability initiatives on forests are taking place around the world to ensure that forests are used in a way that it supports the sustainability development. There are both policy initiatives and market initiatives taking place directed towards forest sectors, such as the EU-commission recently enrolled taxonomy on sustainable investments and the development of carbon markets on forests. The Taxonomy is a classification system that is meant to help businesses and investors to determine what activities are considered as environmentally sustainable, and carbon markets have been developed across the world to support companies in reaching net zero emissions. However, despite the initiatives potential to support the sustainable development, concerns have been raised towards both initiatives from the forest sector. The taxonomy because it contains a too detailed regulatory framework, and carbon markets because of lack of accountability and the risk of greenwashing. Though these initiatives are here to stay, and the forest sector will have to adapt to them sooner or later. It is therefore important to obtain knowledge of how this adaptation is currently going which this study set out to identify.

The aim of this study was to identify how the Swedish forest sector is adapting to the taxonomy and emerging carbon markets. The results indicated that the sector is well aware that both of the initiatives are taking place. However, the sector does not express that they are in control of implementing new work procedures to meet either the taxonomy or emerging carbon markets. In addition, a lot of concern regarding the taxonomy’s “do no significant harm” criterions, Swedish political lobbying, and the lack of forest expertise amongst the taxonomy technical expert group was identified. Concerns regarding carbon markets seems to mainly refer to the issue of the market being immature and that there is no standardization. Despite the concerns and lack of current control, a positivism attitude towards both initiatives was identified and there is currently work being undertaken to meet them and implement new work procedures.

The conclusion from the study regarding the sectors adaptation to the taxonomy is that there is a gap between current practices and what the taxonomy requires the sector to deliver. When it comes to carbon markets, there seems to be a homogenization of the perception of carbon markets rather than the actions. Though both current states are about to change since there are joint forces across the sector that are set out to find solutions to both the taxonomy and carbon markets. Similar issues and challenges regarding both initiatives have been identified in this study and further research on synergy-effects of the taxonomy and carbon markets should be conducted to determine if some solutions can be applied on both the taxonomy and carbon markets.

Det finns en global oro för att det inte görs tillräckligt inom skogsbruket för att säkerställa en cirkulär ekonomi där klimatförändringarna hämmas och ekosystemen stärks. Till följd av den globala oron tas en rad olika hållbarhetsinitiativ för skogar runt om i världen fram för att säkerställa att skogen används på ett sätt som hjälper till att stärka den hållbara utvecklingen. Det finns både politiska initiativ och marknadsinitiativ riktade mot skogssektorer, såsom EU-kommissionen som nyligen presenterade taxonomi för hållbara investeringar och utvecklingen av koldioxidmarknader för skog. Taxonomin är ett klassificeringssystem som är tänkt att hjälpa företag och investerare att avgöra vilka aktiviteter som ska anses vara miljömässigt hållbara, och koldioxidmarknader har utvecklats över hela världen för att stödja företag att nå nollutsläpp. Trots att initiativ är till för att stödja den hållbara utvecklingen har det framförts farhågor mot båda initiativen från skogssektorn. Det har riktats kritik mot taxonomin eftersom den betraktas som ett alltför detaljerat regelverk, och kritik mot koldioxidmarknader på grund av brister i redovisningen och risken för greenwashing. Dessa initiativ är dock här för att stanna och skogssektorn kommer att behöva anpassa sig till dem förr eller senare. Det är därför viktigt att få kunskap om hur den svenska skogssektorn anpassar sig till dessa initiativ för att kunna lyfta farhågor och förhoppningar som riktas mot dem.

Syftet med denna studie var att identifiera hur den svenska skogssektorn anpassar sig till taxonomin och koldioxidmarknader. Resultaten visade att sektorn är väl medveten om att båda initiativen finns och växter fram. Sektorn uttrycker dock inte att de har kontroll över att implementera nya arbetsrutiner för att möta vare sig taxonomin eller framväxande koldioxidmarknader. Dessutom identifierades kritik gentemot taxonomins "gör ingen betydande skada"-kriterier, svenskt politiskt lobbyarbete och bristen på skogsexpertis bland taxonomins tekniska expertgrupp. Oron för kolmarknadern tycks främst bero på att marknaden är omogen och att marknaden inte är standardiserad. Trots oron och bristen på nuvarande kontroll identifierades en positiv inställning gentemot båda initiativen och det pågår för närvarande arbete för att möta dem och implementera nya arbetsrutiner.

Slutsatsen från studien angående sektorernas anpassning till taxonomin är att det finns ett gap mellan nuvarande arbetssätt och vad taxonomin kräver att sektorn ska leverera. När det gäller kolmarknader verkar det vara en homogenisering av uppfattningen om kolmarknader. Det nuvarande läget i sektorn är dock på väg att förändras eftersom det finns gemensamma krafter inom sektorn som är utsatta för att hitta lösningar till både taxonomin och kolmarknader. Liknande frågor och utmaningar för båda initiativen har identifierats i denna studie och ytterligare forskning kring synergieffekter på taxonomin och kolmarknader bör genomföras för att avgöra om lösningar kan tillämpas på både taxonomi- och kolmarknaderna.