Home About Browse Search
Svenska


Lagerfelt, Gustaf, 2022. Är kalkning av åkermark lönsamt?. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Department of People and Society


Full text not available

Abstract

Kalkning är inte ett hjälpmedel som är nytt på marknaden utan har funnits med i
lantbruket sedan länge. Med en högre kostnad för insatsvaror och ett bättre pris för
den skördade varan är det självklart intressant att undersöka om det nu finns
lönsamhet i att både strukturkalka sina marker men också studera om en höjning av
enbart pH är lönsamt. Det är med dagens teknik lättare att få lönsamhet i kalkning
då det finns verktyg för att analysera marken vi odlar för att ta reda på allt vi
behöver. Dessa värden avgör sedan vad som ska göras med marken för att den ska
kunna leverera en större skörd. När de flesta lantbrukare mäter pH i marken så gör
de detta på hösten. Det är också då pH-värdet är som högst. När vi kommer till
våren så har värdet i marken sjunkit på grund utav mycket regn och om det då
appliceras kväve på marken så försuras den ännu lite till. Det är kalciumkarbonat
från kalkets beståndsdelar som byter ut vätejoner ifrån ler-humuskomplexet vilket
betyder att vätejonerna kan höja pH. Det är till stor del pH som styr hur bra en gröda
trivs i marken. Det finns ett spann på varje gröda som gör att de klarar lite olika pH.
Skulle pH vara för högt eller lågt så blir risken högre att mikro- och
makronäringsämnen fastläggs i marken så att grödan inte kan dra nytta av dem.
Kväve är ett näringsämne som påverkas av lågt pH på så sätt att om grödan har full
upptagningsförmåga av kväve, fosfor och kalium vid 6,5 i pH. Sjunker pH sen till
under 6 på våren, så har grödan bara cirka 80 procent i upptagningsförmåga.
Strukturkalkning är ett sätt att göra flera saker samtidigt. Då målet är att marken
ska bli lättare att bruka får man också snabbare upptorkning, bättre uppkomst,
mindre dragkraftsbehov, färre överfarter, klarar av tyngre maskiner, fosfor blir mer
lättillgängligt för grödan, läckaget av fosfor minskar och det höjer pH.
Strukturkalken är en mer kostsam produkt, men den har LOVA-bidraget till sin
hjälp då strukturkalket binder fosfor och minskar läckaget till vattendrag, något som
lokala vattenvårdprojektet har jobbat med länge för att våra svenska vattendrag inte
ska behöva utstå övergödning. LOVA-bidraget delas ut årligen och hjälper till med
cirka 50 procent av investeringen i strukturkalkningen. För att en ansökan om
bidraget ska bli godkänd så måste det handla om strukturkalkning som binder fosfor
och går inte att söka för att enbart höja pH.
Strukturkalka är en investering för framtiden då den är beräknad att hålla god effekt
i marken över decennier. Detta kan vara anledningen att vissa lantbrukare inte
lägger så stor tanke på strukturkalk, just för att det var så länge sedan det gjordes
och lantbruket har bara tuffat på.
Både mängden kalk vid pH-kalkning och strukturkalkning kan justeras med hjälp
av styrfiler. Dessa baseras antingen på pH-värden eller andelen lera i marken.
Genom att använda sig av styrfiler kan 25 procent kalk sparas. Att strukturkalka
under 15 procent lera är inte heller lönt att göra då leran och kalket behöver varandra
för att reagera. Styfilen kan då stänga av spridaren när det inte är nödvändigt att
sprida längre. Det arbetet har kommit fram till är att det finns lönsamhet i att kalka sin åkermark
oavsett om det handlar om att strukturkalka den eller enbart höja pH-värdet. Detta
med förutsättningarna att marken som ska strukturkalkas har en lerhalt över 15
procent och pH-kalkning är värd att göra ända upp till 7,2 i pH när det kommer till
vete. Tidigare rekommendationer om att pH bör ligga runt 6,5 har motbevisats i
denna studie, och större fokus bör istället läggas på markkartering så att möjligheten
till högre skörd finns.

,

Liming is not an aid that is new on the market but has been used in agriculture for
a long time. With a higher cost for inputs and a better price for the harvested
product, it is of course interesting to look at whether there is now profitability in
both structural liming of soils but also to see if an increase in pH alone is profitable.
With today's technology, it is easier to get profitability in liming as there are tools
for analyzing the soil we cultivate to find out everything we need. These values
then determine what should be done with the soil so that it can deliver a larger
harvest. When most farmers measure the pH of the soil, they do so in the autumn.
This is also when the pH value is at its highest. When we come to spring, the value
in the soil has dropped due to a lot of rain and if so, NPK is applied to the soil which
is acidified a little more. It is calcium carbonate from the constituents of the lime
that replaces hydrogen ions from the clay-humus complex, which means that the
hydrogen ions can raise the pH. It is largely pH that controls how well a crop thrives
in the soil. There is a range on each crop that allows them to handle slightly different
pH. Should the pH be too high or low, the risk will be higher that micro and
macronutrients are fixed in the soil so that the crop can not benefit from them.
Nitrogen is a nutrient that is affected by low pH in such a way that if the crop has
full uptake capacity of NPK at 6.5 in pH, then it drops below to 6 in the spring, the
crop has about 80 percent in uptake capacity.
Structural liming is a way of doing several things at the same time. As the goal is
to make the soil easier to use, you also get faster drying, better emergence, less
traction needs, fewer crossings, can handle heavier machines, phosphorus becomes
more easily accessible to the crop, the leakage of phosphorus decreases and it raises
the pH. This is a more expensive product, but it has the local water management
projects contribution to its aid as the structural lime binds phosphorus and reduces
leakage to watercourses, something that the local water management project has
worked with for a long time so that our Swedish watercourses do not have to endure
eutrophication. The local water management projects grant is distributed annually
and helps with approximately 50 percent of the investment. In order for an
application for the grant to be approved, it must be structural lime that binds
phosphorus and cannot be applied to raising the pH alone.
Structural lime is an investment for the future as it is calculated to maintain a good
effect in the soil over decades. This may be the reason why some farmers do not pay much attention to structural lime, precisely because it has been so long since it
was done and agriculture has been moving on not thinking about structural liming.
Both liming for pH and structure are done with control files. These are based on
either pH values or the proportion of clay in the soil. By using control files, 25
percent lime can be saved. Structural lime under 15 percent clay is also not worth
doing as the clay and lime need each other to react. The stylus file can then turn off
the spreader when it is no longer necessary to spread.
The work that has been concluded is that there is good profitability in liming one's
arable land, regardless of whether it is a matter of structural liming or only raising
the pH value. This with the conditions that the soil to be structured limed has a clay
content above 15% and pH liming is worth doing up to 7.2 in pH. Previous
recommendations that the pH should be around 6.5 have been refuted in this text
and greater focus should be placed on soil mapping so that there is the possibility
of a higher harvest.

Main title:Är kalkning av åkermark lönsamt?
Authors:Lagerfelt, Gustaf
Supervisor:Larsson, Jan and Svensson, Sven-Erik
Examiner:Hunter, Erik
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2022
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:NK010 Agricultural and Rural Management
Supervising department:(LTJ, LTV) > Department of People and Society
Keywords:Kalkning av åkermark, när blir det lönsamt, beslutsfattande, litteraturstudie
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17871
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17871
Subjects:Crop husbandry
Cropping patterns and systems
Language:Swedish
Deposited On:27 Jun 2022 11:22
Metadata Last Modified:28 Jun 2022 01:00

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits