Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Till följd av den oro som fanns under 1800-talet, om att skogen skulle ta slut, började Sverige med skogsskötsel. I skogsskötseln ingår bl.a. ett skötselsystem som heter trakthyggesbruk. Metoden kom till Sverige i början av 1800-talet men slog igenom i statens skogar först runt 1950. Vid trakthyggesbruk sköts då skogen under tillväxten genom bland annat gallring och slutavverkning.

Planeringen inför en avverkning är rätt omfattande och består av en rad olika delar. Placering av avlägg, uppskattning av volymen och antalet sortiment, avgränsning och planering av återväxten är några av dem. Allt detta ska sedan sammanfattas i ett traktdirektiv med information och kartor. Ett av de viktigaste stegen i planeringen är att fysiskt markera beståndets gränser med snitselband. Fältplaneringen och traktdirektivets utformning påverkar hur skonsamt arbetet kan utföras och hur man kan minimera riskerna för uppkomsten av skador.

Under våren 2022 genomfördes en intervjustudie i syfte att undersöka var skogsmaskinförarna tycker det brister i planeringen, sett till fältplaneringen samt informationen i traktdirektivet. Vilka delar är bra och vilka delar anses behöva en förbättring för att öka kvaliteten på planeringsresultatet?

Studien är baserad på åtta stycken intervjuer med både entreprenörer och maskinförare från Sveaskogs egna maskinlag. Av de åtta förare som intervjuades var fem stycken entreprenörer och tre stycken från det egna laget.

Alla respondenterna var väldigt eniga kring vad som var bristfälligt samt vad som behövde förbättras, vad som fungerade bra och vad för misstag som ansågs vara allvarligast. Det som skilde sig var hur mycket skördar- och skotarförarna hade att säga under intervjun. Skördarförarna hade mer att säga än vad skotarförarna hade. Skotarförarna tyckte frågorna angick skördarförarna mer, då det var dessa som var först på plats och gjorde allt förarbete inför deras ankomst.

Slutsatser som kan dras av studien är att majoriteten av delarna i planeringen anses fungera bra och vara tydligt utformade utan några större brister. En kritik som framkom var att översiktskartan i traktdirektivet ansågs vara otillräcklig och behöver bli större och tydligare så alla enklare kan hitta ut till trakterna. Vidare ansågs platsen för avlägg och koja ofta vara bristfälligt vald, något som kan förbättras. Förarna såg det som positivt att det har fokuserats mycket på att minska skador och brister i skogen, men att planeringen nere vid väg verkar ha glömts bort lite i förbättringsarbetet.

Because of the concern that existed in the 19th century, that the forest would vanish, forest management was introduced in Sweden. Forest management includes a management system called “trakthyggesbruk”, which has been in use since the mid-1900s. The forest is then managed during growth through, among other things, thinning and final felling.

The planning for a felling is quite extensive and consists of a number of different parts. Placement of timber laying, estimation of the volume and number of assortments, delineation and planning of regrowth are some of them. All this should then be summarized in a tract directive with information and maps. One of the most important steps in planning is to physically mark the limits of the stock with snitch tape. Field planning and the design of the tract directive affect how gentle the work can be carried out and how to minimize the risks of damage.

In the spring of 2022, an interview study was conducted with the aim of investigating where the forest machine operators think there are shortcomings in the planning, in terms of field planning and the information in the tract directive. Which parts are good and which parts are considered to need an improvement to increase the quality of the planning result?

The study is based on eight interviews with both contractors and machine operators from Sveaskog's own machine team. Of the eight drivers interviewed, five were contractors and three were from their own team.

All the respondents were very unanimous about what was flawed and needed to be improved, what worked well and what mistakes were considered the most serious. What differed was how much the harvester and forwarder drivers had to say during the interview. The harvester drivers had more to say than the forwarder drivers had. The forwarder drivers thought the questions concerned the harvester drivers more as they were the first to arrive and did all the preliminary work for their arrival.

Conclusions that can be drawn from the study are that the majority of the parts of the planning are considered to work well and be clearly designed without any major shortcomings. The overview map in the tract directive was considered insufficient and needs to be larger and clearer so that everyone can more easily find their way out to the areas. The place for timber laying and hut is often poorly chosen and can be improved. According to the drivers, there seems to have been a lot of focus on reducing damage and deficiencies in the forest, but what is down by the road has been forgotten a bit and fallen through the cracks.