Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Bukoperation till följd av kolik är vanligt förekommande på större hästkliniker och potentiellt kan
en individanpassad omvårdnad bidra till optimal återhämtning och minska risken för postoperativa
komplikationer. På grund av en brist på forskning och är det inte fastställt vad som är lämplig
omvårdnad för bukopererade kolikhästar. Det arbetas istället efter beprövad erfarenhet och i de fall
det finns vetenskaplig evidens. Syftet med detta arbete var att få en uppfattning om hur några
svenska djursjukskötare upplevde eftervården av bukopererade kolikhästar på sina arbetsplatser på
svenska hästkliniker med avseende på vätsketerapi, motion och utfodring samt vilket stöd det finns
i litteraturen med fokus på samma aspekter.
Enligt tillgänglig litteratur är intravenös vätsketerapi av betydelse i den postoperativa perioden
för att undvika komplikationer som dehydrering och postoperativ ileus, men risk för övervätskning
finns också. Lidokain är ett läkemedel som rutinmässigt ges i samband med intravenös vätsketerapi
till bukopererade hästar postoperativt, främst i syfte att stimulera tarmmotoriken, men
studieresultaten beträffande effekten varierar. Även kontrollerade promenader för hand
implementeras rutinmässigt i den postoperativa omvårdnaden av bukopererade kolikhästar enligt
litteraturen. Promenader kan eventuellt bidra till ökad tarmmotilitet samt ökat välmående för hästen,
men vetenskaplig evidens saknas. Forskning tyder på att tidig näringstillförsel kan främja hästens
återhämtning med få komplikationer, men utfodringen bör anpassas efter individen och vilka tecken
på komplikationer den eventuellt uppvisar.
Tre svenska djursjukskötare med erfarenhet av omvårdnaden av bukopererade kolikhästar
intervjuades i detta kandidatarbete. På två av tre kliniker motionerades hästarna postoperativt enligt
respondenterna och på den tredje kliniken skedde det endast i undantagsfall. Enligt två av tre
respondenter påbörjades utfodringen postoperativt till de här hästarna först ett dygn efter operation
medan den tredje respondenten angav att utfodringen efter vissa ingrepp kunde påbörjas tidigare.
Enligt två respondenter administrerades intravenös vätska till alla bukopererade kolikhästar och den
enligt den tredje respondenten så administrerades det till nästintill alla. Respondenterna var alla
involverade i monitoreringen av hästarnas hydreringsgrad. Trots att djursjukskötare själva inte får
ordinera behandlingar så kan de bidra med betydelsefull kunskap och observationer gällande
patienternas status och återhämtning, och respondenterna ansåg att de kunde bidra till beslut
gällande vätsketerapi, motion och utfodring.
Detta kandidatarbete kan ge en inblick i hur den postoperativa omvårdnaden av bukopererade
kolikhästar ser ut i dagsläget och hur eftervården upplevs av några svenska djursjukskötare. Det
finns begränsat med vetenskapliga studier inom området, och ytterligare studier skulle kunna bidra
med mer kunskap för att skapa bättre evidens för de omvårdnadsåtgärder som rutinmässigt används
på hästkliniker

Abdominal surgery because of colic is common in large horse clinics and individualized
postoperative care can potentially contribute to optimal recovery and reduce the risk of postoperative
complications. The purpose of this study was to get an idea of the experiences of a few Swedish
veterinary nurses regarding the postoperative care in their workplaces in Swedish horse clinics of
horses having gone through abdominal surgery. The focus was on the nurses’ experience of fluid
therapy, exercise and feeding postoperatively.
Fluid therapy is important in the postoperative period to avoid complications such as dehydration
and postoperative ileus, but there is also a potential risk for overhydration according to available
literature. Lidocaine is often administered together with intravenous fluids to stimulate
gastrointestinal motility after abdominal surgery, but the evidence of its effect is not conclusive.
Hand walking is also implemented in postoperative care according to literature. Hand walking may
contribute to improved gastrointestinal motility and improved welfare of the horse but the scientific
evidence is lacking. Research shows that early feeding can improve the horse's recovery with
minimal complications, but the feeding should be adjusted for the individual horse and what
complications it may be showing.
Three Swedish veterinary nurses with experience of postoperative care of horses undergoing
abdominal surgery because of colic were interviewed. In two of three clinics these horses were hand
walked postoperatively according to the respondents. The third respondent said these horses were
only walked in special cases at their workplace. According to two out of three respondents, feeding
of these horses started at the earliest one day after surgery. The third respondent said that feeding
may commence earlier than one day after surgery depending on the surgical procedure. Two
respondents stated that all horses were administered intravenous fluid therapy postoperatively and
the third respondent stated that the same was true for almost all horses in their workplace. All of the
respondents stated that they were involved in the monitoring of the hydration status of the horses.
Even though nurses can not ordinate treatments they may contribute with valuable knowledge and
observations about the patient's status and recovery. The respondents all found that they could
contribute to decisions about fluid therapy, exercise and feeding.
This Bachelor’s thesis could give insight into how the postoperative care of horses undergoing
abdominal surgery due to colic looks like at the time this was published and how the aftercare is
experienced by a few Swedish veterinary nurses. There is limited scientific evidence in the field,
and further studies may contribute to further the knowledge on the subject and improve the evidence
regarding the postoperative care that is performed in horse clinics.