Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Sedan människan började kultivera växter har ogräsbekämpning varit en viktig del av odlingen. Under det senaste halvseklet har användningen av kemiska bekämpningsmedel blivit allt vanligare men i takt med att vi sett risker har lagstiftarna tvingats reglera användningen samtidigt som odlare söker alternativ. Det kan vara biologisk ogräsbekämpning av växtätande djur men också växters sekundärmetaboliter, såsom levande växter, växtrester, exsudat eller som extrakt.
Denna litteraturstudie har haft som utgångspunkt att studera befintlig litteratur angående industrihampa (Cannabis sativa L.) och innehållet av sekundärmetaboliter för att dra slutsatser kring dess påverkande effekter på ogräs. Studien redogör även för industrihampas inneboende förmåga att ta upp föroreningar i marken, fytoremediering, och dess förädlingsmöjligheter.
Resultatet av litteraturstudien tyder på att C. sativa kan användas som biologisk bekämpning av ogräs. Sekundärmetaboliter som återfinns i hampa har en hämmande effekt på andra växter och observationer pekar även på att arten har god konkurrensförmåga. Innehåll och koncentrationer av sekundärmetaboliter hos växten eller dess utsöndringar, exsudat, hos sorter som är lagliga att odla i Sverige är till största del okända.
Med hjälp av kemiska analysmetoder kan halter av sekundärmetaboliter i svenska sorter kartläggas. Kartläggning av koncentrationer och tester på enskilda föreningar kan potentiellt resultera i grundligare förståelse hur industrihampa och allelopati kan användas för att bekämpa ogräs på odlingsarealer.
Regelverket som är implementerat av Jordbruksverket angående odling av C. sativa försvårar användningen av arten i aspekten biologisk kontroll av ogräs. Specifika krav som att arten behöver odlas i renbestånd och innehålla mindre än 0,2% Tertahydrocannabinol (THC) krävs för att odling ska anses vara laglig vilket förhindrar möjligheten att samodla arten med andra växter. Ett samarbete mellan odlare och Jordbruksverket bör etableras för att diskutera regelverk och potential för framtida försök.
Sorter som odlas för fiber har på grund av sin höga vegetativa tillväxt starkare konkurrensförmåga mot lågväxande ogräs och framtida studier bör undersöka den kemiska profilen av dessa.

Since humans began to cultivate plants, weed control has been an important part of cultivation. During the last half century, the use of chemical pesticides has become more common, but as we have seen risks, legislators have been forced to regulate their use at the same time farmers are looking for alternatives. Biological control of weeds can involve the use of herbivores but also secondary metabolites from plants, such as living plants, plant residue, exudates, or extracts.
This literature study has been based on studying existing literature on hemp (Cannabis sativa L.) and the content of secondary metabolites to draw conclusions about its effect on weeds. The study also describes hemp’s inherent ability to absorb contaminants in the soil, phytoremediation, and its processing possibilities.
The results of the literature study suggest that C. sativa can be used as biological control of weeds. Secondary metabolites found in hemp have an inhibitory effect on other plants and scientific studies also suggest that the species has a good competitiveness. Content and concentration of secondary metabolites in the plant or its secretions, exudate, in varieties that are legal to grow in Sweden are largely unknown.
With the help of chemical analyses methods, levels of secondary metabolites in Swedish varieties can be mapped. Mapping of concentrations and tests on individual compounds can potentially result in a more thorough understanding of how C. sativa and allelopathy can be used to control weeds in horticulture and agriculture.
The regulations implemented by the Swedish Board of Agriculture regarding the cultivation of hemp complicate the use of the species within the realm of biological control of weeds. Specific requirements such as that the species needs to be grown as a monoculture and contain less than 0,2% Tetrahydrocannabinol (THC) are required for cultivation to be considered legal, which prevents the possibility of co-cultivating the species with other plants. A collaboration between farmers and the Swedish Board of Agriculture should be established to discuss regulations and potential for future studies.
Varieties grown for fibre have, due to their high vegetative growth, stronger competitiveness against low-growing weeds and future studies should investigate the chemical profile of these.