Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det Prydliga förvaltningsidealets rötter har spårats till slutet av 1800-talet och industrialismen
framfart, där statsförvaltare kom att börja prioritera upprätthållandet av mer prydliga och välvårdade
grönområden (Nolin 1999; Byggnadsstadga 1874). Förnalagret kom under denna tid (och en tid
framöver) att anses som skräp, vilket medförde att förnan nästan helt eliminerades från städers
grönområden (Litsmark 2014; Byggnadsstadga 1874). Under denna tid upprättades också flera så
kallade generaliserande skötselplaner och metoder som fortfarande användas av förvaltare idag
(Persson 1999; Persson et al. 2009).
Det naturlika förvaltningsidealets ursprung kan istället sägas komma från slutet av 1900-talet, när
miljörörelser och hållbarhetsinitiativ började växa i popularitet och storlek (Nolin 1999). Ett av
miljörörelsernas resultat blev bland annat lagförandet av Miljöbalken och upprättandet av flera
naturlika grönområden (Miljöbalken 1999; Nolin 1999). Under 2000-talet publicerades också ett
nytt bedömningsverktyg kallat Ekosystemtjänster som bidrog till att det nu också blev enklare att
jämföra olika grönområden och bedömda olika typer av naturligt förekommande fenomen som
människan kan dra nytta av (MEA 2005a).
Idealen kan skiljas åt med hjälp av hur förvaltandet av likadana grönområden kommer till uttryck
på olika sätt. Det Prydliga förvaltningsidealet fokuserar på att upprätthålla prydliga grönområden.
Medan det Naturlika förvaltningsidealet istället fokuserar på att försöka främja och bibehålla så
många stödjande ekosystemtjänster som möjligt i sina.
Fördelarna med förnan kan summeras i dess förmåga att främja alla fem kategorier av stödjande
ekosystemtjänster medan dess största nackdel ofta anses vara dess låga estetiska värde (Andersson
2008; MEA 2005b; Litsmark 2014).

The historic roots of the Neat management ideal can be traced to the end of the 19th century and the
time period of the Swedish industrialism, where state administrators began to prioritize the
maintenance of neater-looking and well-kept green areas (Nolin 1999; Byggnadsstadga 1874).
During this time (and for some time to come) plant litter was therefore considered rubbish, which
after a while meant that almost all plant litter, was removed from a lot of the urban green areas
(Litsmark 2014; Byggnadsstadga 1874; Persson 1998).
The Nature-like management ideal originated instead from the end of the 20th century when,
environmental movements and sustainability initiatives began to grow in popularity and size (Nolin
1999). One of the results of the environmental movements was (among other things) the enactment
of Miljöbalken and the establishment of several nature-like green areas (Miljöbalken 1999; Nolin
1999). During the 2000’s, a new assessment tool called Ecosystem Services was also published,
which helped to make it easier to compare different green areas and assess different types of
naturally occurring phenomena’s that humans can benefit from (MEA 2005b).
The ideal can be distinguished by means of how the management of similar green areas is expressed
in different ways. The Neat management ideal focuses on maintaining neat looking green areas.
While the Nature-like management ideal instead focuses on trying to promote and maintain as many
supportive ecosystem services as possible in theirs.
The advantages of plant litter can be summed up in its ability to promote all five categories of
supportive ecosystem services, while its greatest disadvantage is often considered its low aesthetic
value (Andersson 2008; MEA 2005b; Litsmark 2014).