Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Att observera och undersöka platser är en förutsättning för att vi som landskapsarkitekter ska kunna skapa hållbara miljöer.
Syftet med det här arbetet har varit att genom observation och litteraturstudier
karaktärisera platsen Gustav Adolfs torgs materialitet, själ och funktion samt
undersöka interaktionen mellan plats och användare. Specifikt undersöks platsen
utifrån två huvudsakliga fenomen – rytm och lek – som jag genom mina observationer har identifierat som essentiella begrepp och företeelser vid karaktäriseringen av interaktionen mellan plats och användare på Gustav Adolfs torg.
Den teoretiska utgångspunkten har varit fenomenologisk. Fenomenologins strävan att beskriva och karaktärisera snarare än att förklara hur användarna upplever
saker och ting har varit framgångsrik för studien. Genom att låta användarnas
vardagliga och rutinmässiga aspekter stå i centrum för min forskning har jag nått
en ökad förståelse för interaktionen mellan plats och användare.
Genom att karaktärisera platsen utifrån begreppen rytm och lek kan slutsatser
om sambandet mellan plats och användare kunnat dras. Rytmen fungerar som
Gustav Adolfs torgs underliggande, diskreta arkitektur – olika scener utspelar sig
på torget samtidigt. Mellanrummen, tid för att leka och interagera är på Gustav
Adolfs torg begränsade och torget karaktäriseras snarare av brist på lek än lekfullhet.
Att leva med platsen, att besöka den ofta och under långa sammanhängande tidpunkter har varit nyckeln till att få en detaljerad förståelse för samspelet mellan
det offentliga rummet och det vardagliga livet på Gustav Adolfs torg.

For landscape architects, observing and investigating a site is essential for the
ability to create sustainable environments.
The purpose of this study is to characterize Gustav Adolf’s square’s materiality,
soul and function through observation and literature studies. It also investigates
the interaction between the site and its users. Specifically, the site is examined
through two main phenomena - rhythm and play - which I have identified
through my observations as essential in the characterization of the interaction
between Gustav Adolf’s square and its users.
The study has its theoretical roots in phenomenology. Phenomenology aspires
to describe and characterize rather than explain how users experience things. By
letting the users’ everyday life be at the center of my research, I have gained an
increased understanding of the interaction between the site and its users.
By characterizing the site based on the concepts of rhythm and play, conclusions
can be drawn about the connection between the site and its users. The rhythm
functions as Gustav Adolf’s square’s underlying, discreet architecture - different
scenes take place in the square at the same time. Time to play and interact are
limited on Gustav Adolf’s square and it is characterized by a lack of play rather
than playfulness.
Living with the site, visiting it often and for long continuous periods has been
essential in gaining a detailed understanding of the interplay between the public
space and everyday life on Gustav Adolf’s square.