Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I takt med ökad urbanisering och rådande förtätningsideal blir ruderatmarker
ofta utpekade som platser lämpade för exploatering. Ruderatmarker är ytor som
tidigare störts av mänsklig inverkan, ofta banvallar och gamla industriområden.
Syftet med detta arbete är att bredda förståelsen över vad ruderatmarker är, vad de
kan användas till samt vilken plats dem fyller i stadens ekosystem. Arbetet ämnar
även att se över hur förvaltningen och olika skötselmetoder kan användas för att
omvandla ruderatmark till ruderatpark.
Genom en litteraturstudie redogör arbetet för hur ruderatmarker kan gynna
artrikedom i staden samt hur de kan fungera som kulturhistoriska element i den
urbana strukturen. Ruderatmarker är platser vilka ofta åsamkar polariserande
inställningar och används därför på olika sätt av olika grupper i samhället. För att
få en inblick hur omvandlingen av dessa ytor kan utföras i praktiken presenteras
även tre internationella exempel. För att placera detta i svensk kontext har en
undersökning av svenska förvaltningsideal utförts som sedan har kompletterats
med ett nedslag i en medelstor svensk kommun.
Arbetet visar att ruderatmarker har en potential att vara pusselbitar i stadens
stadsväv. Det visar även att det finns en del svårigheter vid omgestaltning av
ruderatmarker till ruderatparker i praktiken. Medborgarsamverkan,
kommunikation och utbildning är viktiga byggstenar för att möjliggöra
ruderatmarkers utveckling.