Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det tycks bli allt svårare att hitta stunder i vardagslivet där en kan stanna upp, koppla från och
koppla av från alla de krav och intryck som stadens höga tempo utgör i dagens moderna samhälle. Med rådande brist på grönområden, börjar
allt fler platser för stillhet och reflektion försvinna
till fördel för ”multifunktionella” miljöer. Trots
detta kvarstår människans behov av miljöer som
erbjuder lugn och ro och en paus från vardagslivet. Rum där tiden saktar ner och man kan andas
ut. Rum där en kan reflektera och kontemplera
över livet, döden, världen och universum. Rum
där vi fylls av något ”annat” än det vi är, tänker
och gör till vardags. Var existerar dessa rum i
staden idag? - frågar vi oss själva. Rum som kan
beskrivas som kontemplativa. Kyrkogården som
historiskt sett har ansetts vara just en sådan miljö,
präglas idag av en intressekonflikt, där bristen på
grönområden i staden har resulterat i att människor i allt större utsträckning har börjat använda
platsen som en park, än en plats för sorg och
kontemplation. Likväl ställde vi oss frågan om
man kan skapa dessa rum idag, utan någon kulturell, historisk, eller som fallet med kyrkogårdar,
religiös anknytning. Är det ens möjligt att skapa
dessa i dagens urbana miljöer, och vilka strategier
finns isåfall för att göra det. Dessa frågor tog vi
avstamp i vid formuleringen av vår uppsats. Genom litteraturstudier och platsbesök, undersöker vi i denna uppsats vad kontemplation är, på vilket
sätt den fysiska miljön kan stödja kontemplativa
upplevelser, samt hur vi som landskapsarkitekter
kan skapa rum för kontemplation i staden idag.
Litteraturstudien genomfördes framför allt med
syftet att reda i begreppet kontemplation, samt
med målet att undersöka vilka faktorer som anses
viktiga i den fysiska miljön för att nå en kontemplativ upplevelse. Därigenom framkom en mängd
intressant fakta, som vi ställde mot vår egen
observation kring de element som vi ansåg var
viktiga under våra platsbesök. På dessa grunder
arbetades slutligen ett analysramverk fram, där
vi sammanfattar de faktorer och aspekter som vi
anser är viktiga att tänka på vid gestaltningen av
rum för kontemplation i staden.

It seems to be increasingly difficult to find the
time and space to take a break and unwind from
all the demands and impressions from day-today life in today’s high paced society. Due to
the current lack of green areas, more and more
spaces where one simply can sit in silence and
reflect, are beginning to disappear in favour of
“multifunctional” environments. Despite this, the
need for environments that offer peace and quiet
and a break from day-to-day life remains. Spaces
where time slows down and you can take a breath.
Spaces where one can reflect and contemplate on
life, death, the world and the universe. Rooms
where we are filled with something “different”
than what we are, think and do in everyday life.
Where do these rooms exist in the city today? -
We asked ourselves. Rooms that can be described
as contemplative. Cemeteries, that historically
have been considered to be such an environment,
are today characterised by a prevailing conflict
of interest, where people increasingly are using
the cemeteries as parks, rather than as a place of
grief and contemplation. Nevertheless, we asked
ourselves whether it would be possible to create
“new ‘’ places for contemplation. Without any
of the cultural, historical, or, as in the case with
the cemeteries religious connections that most of
these remaining spaces have today. Would it even
be possible to create these places in today’s urban environments, and if so, what strategies exist to
do so. We used these questions to start off the formulation of our essay. Through literature studies
and site visits, we examined the meaning behind
contemplation, in what way the physical environment can support contemplative experiences, and
how we as landscape architects can create spaces
for contemplation in the city today. The literature
study was primarily carried out with the aim to
further understand contemplation as a concept.
It was also carried out with the goal to examine
which factors, in the physical environment, are
considered to be important in relation to putting
a person in a contemplative state. These findings resulted in several interesting observations,
which we set against our own observations about
the elements that we considered to be important during our site visits. On these grounds, an
analytical framework was finally developed, where
we summarised all the factors and aspects that we
considered to be of importance in relation to what
one should keep in mind when designing rooms
for contemplation in the city.