Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Exotiska stadsträdsarter används allt mer ofta inom nutida landskapsarkitektur för att tillhandahålla flera viktiga ekosystemstjänster i staden. Det pågår dock en livlig debatt om det är
säkert att använda exotiska träd på detta sätt, och vissa vanliga stadsträdsarter förekommer på listor över invasiva växter. Dessa invasivitetsbedömningar utgår dock ifrån att växterna etablerat sig i naturen, och tar
inte hänsyn till staden som potentiell spridningsbarriär. Den här uppsatsen presenterar en invasivitetsbedömning utifrån ett tydligt urbant perspektiv. En samlad lista över Malmös stadsträd jämfördes mot tre listor
över invasiva växter. Detta identifierade 39 potentiellt invasiva tärdarter.
För dessa utfördes en fördjupad bedömning av spridningsförmåga och
ekologisk risk i svenska naturtyper, och en kort sammanvägd slutsats
presenteras för varje art. Dessa artbedömningar utgör huvuddelen av arbetet. Resultatet visar att staden inte kan antas vara en säker spridningsbarriär mot naturen för de flesta arter, och att ett antal stadsträdsarter utgör ett hot mot biologisk mångfald i vissa svenska naturtyper. Resultatet
ska inte tolkas som något generellt ställningstagande mot användningen
av exotiska trädarter i staden. Snarare belyses komplexiteten i frågan,
och vikten av en noggrann avvägning innan exotiska träd planteras. Sett
i ett vidare sammanhang har landskapsarkitekturen ofta en marginell
påverkan, jämfört med till exempel skogsbruket. Det finns ett behov
av ett samlat regelverk för exotiskt växtmaterial i samhällets alla delar.

Exotic tree species are commonly used in contemporary landscape architecture to provide critical ecosystem services
in the city. There is however a lively ongoing academic debate
regarding the use of exotic tree species, and several species of common
ly used urban trees have been classified as invasive. Such assessments of
invasivity however assume that the species are growing in a natural habitat, and do not account for the potential of the city to act as a dispersal
barrier. This bachelor’s thesis presents a balanced assessment of invasivity from a distinctly urban perspective. A list of all urban trees in Malmö,
Sweden, was compared to three lists of invasive plants. This identified
39 potentially invasive species of urban trees for further analysis. Invasivity and methods of dispersal were assessed, and a short conclusion
is presented for each species. These species-level analyses constitute the
majority of the paper. The results indicate that the urban environment
is no definitive dispersal barrier against the surrounding nature for most
species of urban trees, and that several species threaten biodiversity in
some natural habitats in Sweden. The results ought however not to be
interpreted as a general argument against the use of exotic tree species. They rather highlight the complexity of the situation, and the need
for a careful assessment before exotic trees are planted in the city. The
impact of landscape architecture’s use of urban trees is also fairly insignifcant compared to, e.g., the forestry industry. There is a need for
common regulations across all society regarding the use of exotic trees.