Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Brukandet av den svenska skogen har intensifierats under det senaste århundradet vilket har skapat förändringar i skogslandskapet. Trakthyggesbruket är det dominerande skötselsystem som används idag och har medfört alltmer homogena skogar. Det förekommer delade åsikter om vilket skötselsystem som skogen ska brukas med. Hyggesfria skötselsystem är på uppåtgående i både Sverige och Finland. Studiens syfte är därför att undersöka och utvärdera effekten på beståndsutvecklingen efter gallring i äldre tallskog som alternativ till kalavverkning.

Studien grundar sig på inventeringsdata från lokalerna Svartberget, Vindeln, Västerbotten och Siljansfors i Dalarna, och inhämtades från en fältförsöksdatabas som administreras av SLU (Silvaboreal). Genom att analysera fyra provytor över en 100 års period, fastställdes skillnader i beståndsutveckling över tid. Varje lokal bestod av en gallringsyta och en kontrollyta. I Studien undersöktes stamantal, inväxning, relativ volymtillväxt, medelproduktion och totalt producerad volym. Data utvärderades med hjälp av Excel där parvisa jämförelser mellan ytorna och lokalerna gjordes.

Resultaten från studien visade att stamantalet minskar för tall över tid däremot ökar inväxning av gran. Studiens resultat visade också att de båda ogallrade kontrollytorna stod för högst antal inväxta stammar. Samtliga ytor förutom
Svartbergets kontrollyta hade en lägre relativ volymtillväxt för tall än för inväxt gran vid revisionernas slut. Medelproduktionen för samtliga ytor var lägre än medelbonitet för samma ståndortsindex. Vårt resultat visade på likheter jämfört med de så kallade GG-försöken (försöksserie med gallrings och gödsling), trots att denna studie behandlade äldre skog, vilket GG-försöken inte gör.
Slutligen konstaterades att gallring skapar skillnader i beståndsstruktur och produktion jämfört med en ogallrad kontroll, vilket kan användas som en hyggesfri skötselmetod.

The use of the Swedish forest has intensified during the last century, which has created changes in the forest landscape. Our forest management system for the productive forests in Sweden are contributed to increasingly homogeneous forests. There are divided opinions today about which management system is most preferable to use for managing the forest. Management systems such as Continues cover forestry are more and more improving in Sweden and Finland. Therefore, the study aims to investigate and evaluate the effect on stand development after thinning in older pine forests as an alternative method to the original clear-cut systems.

The study is based on data from two field experiments in Svartberget and Siljansfors research forests obtained from a field experiment data base managed by the Swedish University of Agricultural Sciences (Silvaboreal). The investigation consisted of a thinning plots and a control plots of old forests. Analyzing differences in stand development were made by analyzing these four sample plots over 100 years of inventory data. The study examined stand volume, number of successful regenerations, average stem volume for pine, and total volume production in Excel. Furthermore, we made pairwise comparisons between the plots and the stands.

This study showed that the number of stems decreases over time for pine but increases for regenerated spruce. The study showed that control plots had the highest ingrowth rate. All plots except the control plot on Svartberget had a lower relative volume growth for pine than regenerated spruce at the end of the periods. The average production for all plots was lower than the expected production for the estimated site index. The results showed similar results as the a larger series of thinning experiments in younger pine forests (the GG-trial).

Finally, thinning in older pine forests affected the stand development through differences in structure and total production compared with an unthinned control, suggesting that this could be a alternative method under Continues cover forestry.