Home About Browse Search
Svenska


Engvall, Emma, 2022. Wild boar feeding site effects on targeted and non-targeted species. Second cycle, A2E. Grimsö: SLU, Dept. of Ecology

[img] PDF
1MB

Abstract

Wild boar (Sus scrofa) is an ungulate species that is increasing in Europe and Sweden, and with that causing conflicts and problems in agriculture. Wild boar are omnivores and are often rooting in the ground to find food items. It is a common management practice to establish artificial feeding sites for wild boar, and other wildlife species, as supplementary, diversionary or for baiting and hunting purposes. Such feeding sites may also influence the surrounding areas through the extra food and activities made by the animals visiting the site (rooting, trampling, etc.), including non-targeted species. In this study, situated in the Grimsö wildlife research area, South-Central Sweden, feeding sites were investigated through camera traps in September to January. The study was divided into a control year with no feeding, and an experiment year with feeding and control sites with no feeding. Rooting inventories around the sites were also conducted during the vegetation season. The research focus was laid on (1) how long time it takes for wild boar to find and use new feeding sites compared to already established, old feedings sites and control sites, and (2) if there is any relation between rooting level at a feeding site and the visitation rate of wild boar, as well as (3) whether feeding sites affect the local species richness.
The results showed that wild boar presence was higher at old feeding sites than at new (50% daily presence after ~35 and ~55 days, respectively), and both were different from the control sites in which presence did not change with time. There were also more wild boar and more rooting closer to the feeding sites, but the effect seemed to cease at a distance of 50 m from the feeder. The level of rooting was directly related to wild boar presence, i.e. the more wild boar, the more rooting. Finally, there was higher species richness at old feeding sites than at control sites, while the species richness at new feeding sites seemed to increase faster than at the old sites.
Rooting has been suggested to have both positive and negative impacts on plants and soil properties. A better understanding of how much area that is affected will be important for our understanding on the ecological impact on the surrounding. This study suggests that wild boar feeding sites seem to have a limited direct effect on the area and only affect the immediate surroundings, while on the other hand, attract several non-targeted species, whereof many birds. It is thus probably an important management consideration in choosing the placement of feeding sites in terms of limiting the impact on the surrounding species. However, to investigate long-term effects, a long-term study of feeding (more months) would be needed.

,

Vildsvin, den omdiskuterade vilda grisen, ökar i Europa och finns nu i större delen av både södra och mittersta Sverige. Ett vildsvin äter vad den kommer över, ofta genom att böka med trynet och vända marken uppochned. Bök kan påverka markens sammansättning och mikroorganismer samt växter både positivt och negativt och kan förändra ett områdes markstruktur från ena dagen till den andra. Det är vanligt för markägare att ge extra foder till vildsvin, speciellt i samband med jakten. Sådan utfodring, ofta bestående av majs, ärtor eller spannmål, kan också påverka andra arter eftersom det även är gratis mat för till exempel den hungriga räven då fodret drar till sig möss. I min studie gjord inom Grimsö forskningsområde (Lindesbergs kommun, Örebro län) undersöktes hur utfodringsstationer för vildsvin påverkade vildsvin och markens struktur runt omkring, samt vilka andra arter som rörde sig i närheten av utfodringen.
Jag använde kamerafällor för att undersöka vilka arter som rör sig i närheten av vildsvinsutfodring. Kamerorna placerades på olika avstånd (2, 10, 25 50, 100, 150 m) från utfodringsplatserna och fångade de arter som besökte platsen på bild under september till och med januari. Detta gjordes två olika år, först utan någon matning (2018) och sedan med matning (2020). Det var tre olika typer av platser som kamerorna satt på, det var platser utan någon utfodringsstation (13 stycken), platser med en utfodringsstation som använts tidigare (4 stycken) och platser med en ny utplacerad utfodringsstation (6 stycken). Totalt fångades 41 olika arter på bild. Förutom vildsvin var det ett flertal bilder på nötskrika och rådjur. Under matningsåret var det totalt 40 arter och under året utan matning var det totalt 19 arter. Det var mestadels fåglar som skiljde sig mellan åren men också kronhjort och lodjur syntes enbart under matningsåret.
Det visade sig att när matningen startade så gick vildsvinen först till de gamla utfodringsplatserna och var sedan där mer än vid de nya utfodringsstationerna. De platser som inte hade någon utfodringsstation blev knappt besökta alls. Eftersom de gamla utfodringsplatserna haft mat förut så kom troligen vildsvinen ihåg dem och visste vart de skulle gå. De gamla platserna var även valda för att underlätta för jakt, i områden där vildsvinen troligen rör sig annars också. De nya utfodringsstationerna var placerade mer slumpmässigt och kan därför ha hamnat i områden som vildsvinen generellt inte rör sig i. Vid 50m bort från utfodringen så var det färre vildsvin på bild, ungefär lika många som vid platserna utan utfodring. Vid 100 eller 150 m bort rörde sig färre vildsvin framför kamerorna vilket kan indikera att ett relativt litet område var påverkat av utfodringen.
Det samma visade inventeringar av bök som utfördes kring samma platser under tre somrar (2018, 2020, 2021). Vid samma avstånd som kamerorna placerades så uppskattades böket som skett och det påvisade att det var mer bök närmare utfodringsplatserna och redan 50 m bort så försvann effekten av matningen. En jämförelse mellan bök och vildsvin visade även att det var mer bök på sommaren där det föregående höst synts mycket vildsvin på kamerafällorna.
Denna studie uppmärksammar att vildsvinsutfodring påverkar området och arterna runt omkring inom relativt liten radie och under kort tid (September-Januari). Det är många arter som samlas vid maten samt att den närmaste marken blir uppbökad vilket kan påverka jorden och de växter som finns i området. Detta bör finnas i åtanke vid utplacering av utfodringsstationer. Denna studie pågår dock fortfarande, matningen fortgår och kameror sitter uppe. Så framtiden får berätta vad för effekter utfodring av vildsvin kan ha ur ett längre perspektiv.

Main title:Wild boar feeding site effects on targeted and non-targeted species
Authors:Engvall, Emma
Supervisor:Kjellander, Petter and Augustsson, Evelina
Examiner:Seiler, Andreas
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2022
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:None
Supervising department:(NL, NJ) > Dept. of Ecology
Keywords:artificial feeding, baiting, establishment, rooting, diversity, species richness
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17662
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17662
Subjects:Animal ecology
Language:English
Deposited On:08 Apr 2022 08:59
Metadata Last Modified:09 Apr 2022 01:00

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits