Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Luftvägsinfektion är ett vanligt förekommande problem hos kalvar. Sjukdomen drabbar kalvar i alla
åldrar och kan på sikt leda till nedsatt tillväxt och bestående förändringar i lungorna.
Behandling mot luftvägsinfektion bör enligt Läkemedelsverkets rekommendationer sättas in vid
påvisande av feber, nedsatt allmäntillstånd och dyspné. Förstahandsvalet är penicillin och behovet
av NSAID och annan understödjande behandling bör utvärderas i varje enskilt fall. Man har sett att
tidigt insatt antibiotikabehandling är associerat med begränsad utveckling av konsolidering i
lungorna samt minskad risk för ombehandling. Därför är det av intresse att fånga upp och behandla
luftvägsinfektion hos kalv så tidigt som möjligt.
Det finns flera standardiserade poängsystem för att diagnosticera luftvägsinfektion hos kalv där
kliniska parametrar bedöms och poängsätts. Poängen summeras och kalvar med en poängsumma
över ett förutbestämt gränsvärde klassificeras som positiva för klinisk luftvägsinfektion. En annan
metod för diagnosticering är ultraljud av lungorna. Med ultraljud kan förändringar som konsolidering, atelektas, vätska i och kring lungorna samt lungbölder upptäckas. Ultraljudsundersökning
möjliggör upptäckt av subklinisk sjukdom dagar till veckor innan kliniska tecken ses.
Målet med studien var att utvärdera kriterierna för insättande av behandling samt behandlingseffekt
vid luftvägsinfektion hos kalv. Studien utfördes på 61 kalvar i en besättning som köper in kalvar via
mellangårdsavtal. Alla kalvar bedömdes kliniskt och med ultraljud av lungorna vid tio tillfällen från
cirka tre till fem veckors ålder. Kalvarna följdes sedan upp med klinisk bedömning och ultraljudsundersökning i samband med avvänjning vid cirka åtta veckors ålder. I försöksgruppen behandlades
kalvar vid påvisande av konsolidering av lungvävnad ≥2 cm. I kontrollgruppen sattes behandling in
av djurägaren enligt gårdens ViLA-instruktioner, alltså vid påvisande av feber, nedsatt allmäntillstånd och andningssvårighet. Tillväxt, ultraljuds- och kliniska bedömningar samt utveckling av
ultraljudsförändringar över tid jämfördes mellan de två grupperna.
Under studien insjuknade 16 kalvar i klinisk luftvägsinfektion och 2 kalvar i subklinisk
luftvägsinfektion. Totalt behandlades 4 kalvar inom ett dygn efter påvisande av lungförändringar ≥2
cm och 3 kalvar behandlades av djurägaren enligt gårdens ViLA-instruktioner. Elva kalvar med luftvägsinfektion fick inte behandling då de inte diagnosticerades av djurägaren enligt ViLA-instruktionerna.
Studien påvisade ingen skillnad i behandlingseffekt hos kalvar som behandlades enligt ViLAinstruktionerna jämfört med kalvar som behandlades inom ett dygn efter ultraljudsfynd ≥2 cm. Ingen
statistiskt signifikant skillnad i tillväxt mellan kontroll- och försöksgrupp eller mellan kalvarna som
behandlades inom ett dygn och kalvarna som behandlades av djurägaren kunde påvisas. Studien har
stött på utmaningar i form av confounders och ett lågt antal behandlade kalvar, vilket gör det svårt
att dra säkra slutsatser. Detta är något man bör ha i åtanke vid framtida studier inom ämnet.

Bovine respiratory disease (BRD) is a common disease among calves of all ages. The disease can
affect growth performance and result in long-lasting changes in the lungs.
Treatment against BRD should be given to calves showing signs of depression, dyspnea, and fever.
The first choice of treatment in Sweden is penicillin according to the Swedish Medical Products
Agency. The need for additional treatment such as NSAIDs, fluids, and/or extra nutrition should be
evaluated individually for each case. Early antibiotic treatment has been shown to be associated with
limited development of consolidation of the lungs as well as a smaller risk of needing a second
treatment within a week. Therefore, it is of great interest to identify and treat calves with BRD as
early as possible.
There are several standardized scoring systems for diagnosing BRD in calves. These are based on
assessment and scoring of a number of clinical signs including fever, coughing, eye discharge, nasal
discharge, and attitude. Calves with a total score above a predetermined cut-off value are classified
as positive for BRD. Another diagnostic method for BRD is thoracic ultrasound. This method can
detect changes such as consolidation, atelectasis, fluid in or around the lungs, and lung abscesses.
When performing an ultrasonographic examination it is possible to detect changes in the lungs days
to weeks prior to clinical signs.
The aim of this study was to evaluate criteria for treatment and effect of treatment of BRD in calves.
A total of 61 calves were submitted to daily clinical and ultrasonographic examination at the age of
approximately three to five weeks. The calves were once again examined at weaning at the age of
eight weeks. Calves in the experimental group received treatment once their ultrasound showed lung
consolidation ≥2 cm, and the control group received treatment from the farmer according to the
farm’s medical instructions. The instructions given were that calves exhibiting fever, depression,
and dyspnea should receive treatment. Growth performance, clinical and ultrasound scores, and
development of ultrasound scores over time were compared between the two groups.
During the study period, 16 calves were diagnosed with clinical BRD and 2 calves with subclinical
BRD. A total of 4 calves were treated within 24 hours of detection of lung consolidation ≥2 cm and
3 calves were treated by the owner according to the medical instructions on the farm. The remaining
11 calves received no treatment due to not being recognized by the farmer/not fulfilling the criteria
for treatment in the farm’s medical instructions.
No difference in treatment effect could be shown between calves treated by the farmer and calves
treated within 24 hours of detection of lung consolidation ≥2 cm. No statistically significant
differences in growth could be shown between the control and the trial group, as well as between
calves treated within 24 hours of diagnosis and calves treated by the farmer. The study encountered
challenges such as confounders and a smaller study group than expected, which made it hard to draw
firm conclusions. This should be considered when performing future studies.